Sedan 2022 publiceras årligen en trygghetsrapport där göteborgarna har fått svara på frågor om sin upplevda trygghet i vardagen. Rapporten baseras på SOM-undersökningen om demokrati och delaktighet i Göteborg, med särskilda frågor som handlar om upplevelsen av trygghet och otrygghet. Bakom genomförandet står Göteborgs universitet i samverkan med Göteborgs Stad
– Trygghetsrapporten är ett sätt för oss att lyssna på göteborgarna och deras upplevelse av trygghet och otrygghet. Vi kan bland annat få kunskap om hur tryggheten upplevs i olika grupper av göteborgare i staden som helhet och i olika bostadsområden, säger Kaj Larsson, planeringsledare på stadsledningskontoret.
Samordnat arbete i vardagen gör skillnad
Nu är resultaten klara för Trygghet i Göteborg 2024. Studien visar att fler göteborgare känner sig trygga, 60 procent upplever att Göteborg är en trygg och säker stad i jämförelse med 55 procent 2022.
Trygghet i Göteborg 2023
Undersökningen gjordes för tredje året i rad och genomfördes den 18 september till 30 december 2023. Den utgörs av enkäter skickade med post till ett slumpmässigt urval i åldrarna 16–90 boende i Göteborgs kommun. Undersökningen skickades ut till 9 000 göteborgare och av dem svarade 49 procent.
Läs och ladda ner rapporten här:
Göteborgs universitet: SOM-institutets rapporter: Trygghet i Göteborg 2023
– Det visar att förvaltningar, bolag, civilsamhället och polisen gör ett bra jobb och skapar skillnad. Det här är en del av ett samordnat arbete och alla behöver hjälpas åt. Även om det blir bättre så kvarstår utmaningar och vi behöver fortsätta att hålla i, säger Kaj Larsson.
Resultatet skiljer sig för olika grupper och områden
Tryggheten i olika bostadsområden varierar kraftigt i Göteborg. Till exempel upplever 50 procent av de som bor i särskilt utsatta områden trygghet i sitt bostadsområde mot de som bor i ej utsatta områden, där 83 procent känner sig trygga i sitt bostadsområde.
Vilket kön man tillhör är också en faktor som inverkar. Kvinnor känner sig mer otrygga än män, särskilt i de yngre åldrarna, menar Kaj Larsson. 48 procent av kvinnorna uppger i enkäten att de har nycklar eller annat tillhygge i handen när de går hem sent på kvällen.
– Överlag är det en positiv trend i Göteborg just nu. Men vi är inte nöjda, utan det behöver så klart bli bättre. Ingen göteborgare ska behöva avstå från vardagsaktiviteter som att gå och köpa mjölk till sina barn på kvällen på grund av otrygghet i sitt bostadsområde eller behöva ha nyckel i handen när man går från spårvagnen och det är sent, säger han.
Faktorer som ökar tryggheten
I enkätundersökningen har göteborgarna har också fått svara på vad som ökar deras trygghet.
– Belysning och polisnärvaro har visat sig vara två viktiga faktorer som göteborgare säger har en betydelse för tryggheten, framför allt i bostadsområden.
Tar fram lägesbild över brott och otrygghet
Sedan juli förra året finns lagstiftningen Kommuner mot brott, som innebär att kommunerna får ett ökat ansvar för brottsförebyggande arbete. Varje kommun måste också göra en sammanställning över faktiska brott och otrygghet, en så kallad lägesbild. Genom Trygghetsrapporten blir göteborgarnas upplevelse av trygghet och otrygghet en del av lägesbilden i Göteborg.
– Just nu håller Göteborgs Stad på att arbeta fram sin första lägesbild, som ska levereras till kommunstyrelsen i sommar. Det kommer sedan att leda till en åtgärdsplan över vilka insatser som ska göras, säger Kaj Larsson.
Trygg stad för alla
Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska vara trygga och säkra i Göteborg. Alla ska kunna röra sig fritt och vara trygga i sina hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av rädslan för att utsättas för brott. Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.