Fler möjligheter till idrott behövs när Göteborg växer

Det ökade trycket på Göteborgs Stads idrottsanläggningar gör att det blir svårt för föreningar att utveckla sin verksamhet och skolor har svårt att få tider.

– Det är mycket som ska få plats i den växande staden och bristen på mark innebär att också idrotten drabbas, säger Annika Svensson, utvecklingsledare på idrott- och föreningsförvaltningen.

Foto: Göteborgs Stad

”Barn och unga rör sig för lite”

– Idrott och rörelseglädje är viktigt för hälsa och välmående, den skapar också gemenskap och minskar avståndet mellan olika grupper. För att idrottsanläggningar ska ha största möjliga effekt på folkhälsan behöver vi nå de grupper som idag inte rör på sig eller har en meningsfull fritid. Forskning visar att majoriteten av barn och ungdomar i Sverige rör sig för lite, fortsätter Annika Svensson.

Foto: Göteborgs Stad

Idrotts- och föreningsförvaltningen har börjat undersöka hur anläggningar skulle kunna användas för att locka dessa personer och hur stadens ytor kan tas tillvara för att skapa aktivitetsytor som lockar till rörelseglädje.

Behov och önskemål förändras

– Samhället förändras och det gör även barn och ungdomars behov och önskemål. För att ta reda på vad de vill göra måste vi fråga dem. Genom medborgardialog får målgrupperna vara med och påverka så att vi kan förbättra rörelseglädjen i den befintliga stadsmiljön, säger Annika Svensson.

– Aktiva utemiljöer är ett sätt att ta vara på stadens ytor och inspirera till spontanidrott och rörelseglädje. Det kan handla om utegym, skatepark eller en plats för dans och musik och dessa platser ska ligga nära där människor bor.

Samnyttjande och flera funktioner

Genom att samnyttja anläggningar och bygga dem med flera funktioner kan ytorna passa för fler idrotter och utövare. Många anläggningar står outnyttjade dagtid innan föreningsverksamheten börjar på eftermiddagen. Då skulle verksamhet kunna arrangeras för målgrupper utanför föreningslivet.  

– Göteborgs anläggningar ska berika människors liv genom fysisk aktivitet och känsla av samhörighet. Därför behöver också ytor anpassas för social samvaro med plats för till exempel läxläsning och umgängesytor. På så sätt kan användandet maximeras samtidigt som fler kommer i rörelse och folkhälsan stärks, säger Annika Svensson.

Käpphästbanan på lekplatsen i Kvibergs park. Foto: Göteborgs Stad