Fler skolor testar sjömat

– Var är vågen och finns det mera torsk, ropas det från Lärjeskolans hemkunskapssal.

Det är kockar, lärare, experter och forskare från Göteborgs kommunala grundskolor, Skövde kommun, Ester Mosessons gymnasium och Rise som har samlats för att inspireras och för att provlaga recept gjort på sjömat.

– Sjömat är också ett bra alternativ till dem som undviker att äta kött av olika anledningar. Sjömat är rikt på flera mineraler, vitaminer och proteiner, säger Therese Petersson, enhetschef måltid. Foto: Annelie Alsbjer

– Idag är vi på Lärjeskolan för att provlaga roliga rätter tillsammans. Tanken är att vi ska få mer kunskap om råvaror som tång, alger, musslor och sill, berättar Therese Petersson, enhetschef måltid i nordöstra Göteborg.

Under nästa år planeras sjömatsvecka i flera skolor i Göteborg.

–  Vi kommer att ta med oss recepten och anpassa dem så att de fungerar i våra skolkök och så eleverna gillar det. Det blir många intressanta nya rätter med bra näring och smak, fortsätter Therese.

Sjömat – alternativ till den nyttiga feta fisken

Eleverna i Göteborgs grundskolor behöver god och näringsriktig mat för att orka med skoldagen. Skolköken lagar maten enligt Livsmedelsverkets nationella riktlinjer. En rekommendation från Livsmedelsverket är att elever i grundskolan ska äta fet fisk en gång varannan vecka.

Sillkebab och mussel-Tikka Masala med tång-naanbröd. Efter matlagningen är det dags för provsmakning. – Hela havets läckerheter, säger en matgäst på skolan som smugit sig in för att smaka. Foto: Annelie Alsbjer

–  Vi ser behovet att utforska sjömaten eftersom vi idag har för få alternativ till den feta fisken som eleverna behöver få i sig. Sillfärsen skapar möjligheter för oss att komponera fler maträtter med fet fisk i. Sedan kanske inte all sjömat som tång och alger blir huvudingrediens i en maträtt, men de fungerar perfekt som goda tillbehör, säger Therese Petersson.

Undervisar i hållbar utveckling

Maria Kreitem är NO-lärare på Lärjeskolan och är i full färd med att förbereda en musselsoppa.

– Jag undervisar i hållbar utveckling där vi i klassrummet pratar om klimatförändringarna, så det här är verkligen bra för mig att vara med på, säger Maria Kreitem.

Maria Kreitem är NO-lärare på Lärjeskolan. – Jag lär mig massor av att vara med idag som jag också kan använda i undervisningen, säger hon. Foto: Annelie Alsbjer

Maria tänker ta med sig det hon lärt sig under inspirationsdagen tillbaka till klassrummet. Det kommer naturligt i diskussionerna hon har med eleverna om att leva och äta hållbart.

–  Eleverna är så köttfixerade och det blir ett problem med tanke på jordens begränsningar. Många tror att de inte får i sig tillräckligt med näring utan kött. Inte visste jag att sill var så näringsrikt till exempel, säger Maria.

”Vi behöver överskrida varandras ämnen mer”

Ali Dallachi är hemkunskapslärare på Lärjeskolan. Han tycker det är bra med en gemensam inspirationsdag.

Ali Dallachi är hemkunskapslärare på Lärjeskolan. – Vi och eleverna är aldrig fullärda. Därför behövs dagar som idag där vi går in varandras ämnen och områden mer, menar han. Foto: Annelie Alsbjer

–  Vi behöver överskrida varandras ämnen mer. Som hemkunskapslärare går jag in i naturorienterade ämnen en del och därför samarbetar jag med lärarna där. Till exempel inom ämnet näringslära, där finns det tydliga kopplingar till NO-ämnena, säger Ali.

Ali Dallachi förbereder silltacosen gjord på sillfärs. – Egentligen är det inte så svårt, det är bara prova sig fram, säger han. Foto: Annelie Alsbjer

Kommer det blir svårt att få eleverna att gilla sjömat?

–  De vågar ju inte prova så mycket, så det kan nog bli en utmaning, medger Maria Kreitem.

Ali Dallachi är mer positiv.

–  Det ärliga svaret, ja, det kommer bli en utmaning. Men jag kommer att ge det en chans ändå. Till exempel genom att börja erbjuda dem tång som chips under hemkunskapen.

Lättare med de yngre eleverna

Remon Khalil, köksmästare på Lärjeskolan, har en plan för hur eleverna ska ta till sig sjömaten. Enligt honom är det enklare att fånga de yngre eleverna, genom att vänja dem genom hela skolgången.

– Jag planerar att starta ett initiativ med matambassadörer från förskoleklass och första klass. Två eller tre elever från varje klass kommer att bjudas in före lunchen för att provsmaka maten. Deras uppgift blir sedan att berätta för sina klasskamrater om vad de har smakat, vilket skapar intresse och nyfikenhet kring skolmaten redan från en tidig ålder. Genom det här initiativet hoppas vi inte bara kunna samla värdefull feedback, utan även bygga en positiv inställning till skolmåltiderna bland våra yngsta elever, berättar Remon.

– Jag har redan börjat med sjömat på menyn. För ett par veckor sedan fick eleverna provsmaka sillkebab. Det gillade dem. Vi har också haft musslor på menyn tidigare som många smakade av, säger Remon Khalil, köksmästare på Lärjeskolan. Foto: Annelie Alsbjer

Sillfärsbiffar steks. – Ibland måste vi kalla dem för fiskburgare, annars vågar eleverna inte prova, erkänner en av kockarna. Foto: Annelie Alsbjer