Fler utlandsfödda i jobb men klyftorna ökar visar ny rapport
– Det motsvarar ungefär löneökningarna under samma tid. Vi har alltså lagt hela löneökningen på konsumtion, sa Erica Litzén, samordnare för rapporten, när den presenterades på torsdagen.
Allra mest – 157 procent – har konsumtionen av kommunikation, till exempel telefoner, ökat. Näst största ökningen – 93 procent – står fritid, underhållning och kultur för.
Finns klickbar på nätet
– Ökad konsumtion av produkter är ett bekymmer för miljön, så det vore ju bättre om tjänster som till exempel kultur och underhållning ökade mer, kommenterade Erica Litzén.
Det är nu sjätte året som stadskansliet analyserar utvecklingen i Göteborgssamhället utifrån ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer. I år finns rapporten för första gången klickbar på nätet med Gotrends, stadens eget visualiseringsverktyg.
Gotrends är inspirerat av professor Hans Rosling vid Karolinska Institutet, som utvecklade verktyget Gapminder på uppdrag av FN för att visa global utveckling.
Med hjälp av Gotrends ”bubblor” i olika färger man kan följa till exempel hur olika stadsdelar utvecklas under en längre tid vad gäller inkomster, utbildning, folkhälsa och andra faktorer.
Diskussionsunderlag för stadens chefer
– Man får en helt annan förståelse för utvecklingstrender när man ser bubblor som rör sig i bild över tiden. Såvitt vi vet har ingen annan kommun i världen gjort något liknande, så här ligger Göteborg i framkant, sa Jan Kaaling, chef för stadskansliets grupp för storstadsutveckling.
Rapportens drygt 60 sidor är späckade med fakta, diagram och analyser om tillväxten, nyföretagandet, utbildning, boende, hälsa, valdeltagande, trygghet, brottslighet och mycket annat.
Rapporten blir nu en källa till kunskap och underlag för diskussion för både politiker och tjänstemän i kommunen, framför allt chefer på alla nivåer, cirka 1.700 personer.
– Oavsett vad man jobbar med, bör man veta hur samhällsutvecklingen ser ut och vilka utmaningar vi står inför, sa Erica Litzén.
Liksom i resten av landet har arbetslösheten de senaste åren sjunkit till historiskt låga nivåer. I Göteborg var den i januari nere under tre procent. Men arbetslösheten varierar från 1,2 till 5,6 procent i de olika stadsdelarna.
Medelinkomsten i Älvsborg 390.000 per år
Tack vare de godare tiderna får nu invandrare och flyktingar lättare att komma in på arbetsmarknaden. Allra mest har utlandsfödda från Afrika och Mellanöstern ökat sin sysselsättning, från cirka 25 procent 1996 till närmare 50 procent 2006.
Diagrammen över stadens ekonomiska klyftor visar att skillnaden i medelinkomst mellan Göteborgs rikaste stadsdelar, Askim och Älvsborg, och den fattigaste, Bergsjön, har mer än fördubblats på 14 år, från 117.000 kr 1992 till 248.000 kr år 2006.
I Älvsborg ligger medelinkomsten nu på 390.000 kr per år, i Bergsjön är den 137.000 kr.
– Tydligt är att den utveckling som gått snabbt i Älvsborg, med löneökningar på 14.000-15.000 per år, går oerhört mycket långsammare i Bergsjön. Och trots att Bergsjön på senare år mer än fördubblat sin utbildningsnivå, så får Bergsjöborna inte riktigt betalt för det, sa Erica Litzén.
Torslanda biltätaste stadsdelen
Inom miljödimensionen konstateras att bilresandet fortsätter att öka på de stora lederna och infarterna. Den ökande trafiken är den viktigaste orsaken till att Göteborg har svårt att nå miljömålen för frisk luft, begränsad klimatpåverkan och god boendemiljö.
Och resandet fördelar sig fortfarande på hälften i bil, en fjärdedel med kollektivtrafik och en fjärdedel med cykel – vilket är ungefär samma fördelning som 1989.
Billinnehavet skiljer sig kraftigt mellan Göteborgs stadsdelar, från Bergsjöns 300 bilar per 1.000 invånare till Torslanda, som har den högsta biltätheten med 680 bilar per 1.000 invånare. Här syns också att de centrala stadsdelarna har klart färre bilar än ytterområdena.
I rapporten kan man också läsa att 16 procent av hushållen i Göteborg är trångbodda, (minst ett rum per person) jämfört med 22 procent i Stockholm och elva procent i Malmö.