Fördomar och okunskap dominerar göteborgarnas attityder mot romer

– Det var tyvärr ett ganska väntat resultat. Som exempel känner vi till många som inte vågar säga att de är romer på sina arbetsplatser, just för att inte mötas av fördomar. Men trots det är det positivt att vi nu har konkreta och färska siffror, vilket gör att ingen kan säga att de inte visste. Nu kan vi göra något åt det här, vilket är ett måste så att inte också nästa generation tvingas möta fördomar och ogrundade antaganden, säger Domino Kai, enhetschef på Romano Center i Väst.

Många unga vet inte vad romer är
Han hade dock hoppats att attityden hos unga skulle ha förbättrats sedan utbildning om romer och romsk historia för åtta år sedan skrevs in i läroplanen. I stället visar undersökningen att hela 39 procent av Göteborgs unga mellan 16 och 25 år inte ens känner till vad romer är.

– Det är det mest anmärkningsvärda och det är väldigt underligt och rent ut sagt alarmerande att de inte får med sig den kunskapen från skolan. De här personerna är morgondagens beslutsfattare och tjänstepersoner och vad kommer det innebära för framtiden? Ska vi behöva vänta en generation till för att något verkligen ska hända? Så utbildning är definitivt den bit vi kommer börja med att titta närmare på.

Däremot går det att se att unga, trots de bristande kunskapsnivåerna, har färre fördomar om romer än vad äldre har. Framförallt är det i dag många i den äldre gruppen som endast tänker på de EU-migranter som tigger på stadens gator när de tänker rom – och inte på några av de fem romska grupperingar som sedan ett halvt årtusende bor och lever i Sverige: svenska romer finska romer, nyanlända romer, resande och utomnordiska romer. Alla med sin egen kultur och historia.

– Annars tänker många på finska romer eftersom framförallt kvinnorna ofta klär sig i sina traditionella stora kjolar. Men andra grupper har inte alls den traditionen.

Ökad medvetenhet om okunskapen
Men allt är inte negativt. Även om många är okunniga om romsk kultur, historia och samtid, är de samtidigt ofta medvetna om att de behöver lära sig mer. Och det är ett viktigt första steg mot färre fördomar – och att tänka ett steg längre än det som syns på ytan. Eller som en av undersökningsdeltagarna uttrycker det:

”Den enda bild vi har om en rom är att det är en som sitter och tigger. Fördomarna är att de sitter i sina kjolar och tigger eller stjäl, men kanske är de på väg till sitt jobb på Volvo där de kommer i sina kjolar?”

Attitydundersökningen har sin utgångspunkt i den nationella strategin för romsk inkludering, där målet är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom.

– För att nå målet 2032 krävs att vi gör det här tillsammans, säger Domino Kai.

Foto: Maja-Kristin Nylander