2025-01-23 | 5 min läsning

Forskare kartlägger fladdermössen i Slottsskogen

Syftet med studien är att få veta mer om vad fladdermöss äter och om deras dieter varierar mellan olika årstider och säsonger. Myggor, skalbaggar, fjärilar och spindlar är något av det som brukar stå på menyn för en fladdermus. Foto: Göteborgs Stad
2025-01-23 | 5 min läsning
Forskare kartlägger fladdermössen i Slottsskogen
Hur många olika sorters fladdermöss finns det i göteborgarnas park och vad äter de? Det är några av frågorna som forskare och Göteborgs Stad nu vill ta reda på.

När solen börjar gå ner bakom trädtopparna vid observatoriet i Slottsskogen förvandlas den intilliggande Ödledammen till en forskningsarena. Det är en ljummen höstkväll och fladdermöss står i fokus.

Varsha Rai Chalise, student vid Göteborgs universitet och Magnus Gelang, intendent vid Naturhistoriska museet, förbereder det tunna svarta nät de använder för att fånga in fladdermössen. Efter provtagningen får fladdermössen flyga vidare i skymningen. Foto: Göteborgs Stad

DNA från fladdermusbajs ska analyseras

Av de fler än 1400 fladdermusarter som finns i världen är det åtta eller nio som finns i Slottsskogen. För att få en bild av vilka arter som finns i parken, vad de äter och hur deras diet varierar mellan olika säsonger har Slottsskogen, Göteborgs universitet och Göteborgs Naturhistoriska museum startat en gemensam studie.

Magnus Gelang sätter upp nätet runt Ödledammen. Foto: Göteborgs Stad

Under våren, sommaren och hösten har fladdermusbajs samlats in och provernas DNA kommer att analyseras för att se vad fladdermössen har ätit. DNA-prover har också tagits från fladdermössen för att kunna göra ytterligare studier i framtiden.

Fältstudierna har ägt rum på totalt åtta olika platser i Slottsskogen, under hösten framför allt vid Stora dammen, Ödledammen och Fågeldammen.

Viktig kunskap för att främja biologisk mångfald

– Det här är den första strukturerade kartläggningen av vilka fladdermusarter som finns i Slottsskogen. Det är jätteviktig kunskap för att vi ska kunna främja den biologiska mångfalden i parken. Om det skulle visa sig att vi har en hotad art eller en art som vi inte visste fanns här så kan vi forma och prioritera åtgärder utifrån den kunskapen, säger Linda Thelin, zoolog i Slottsskogen.

Foto: Göteborgs Stad

– DNA ger oss en inblick i mångfalden hos fladdermöss och deras kost, och är viktigt för att uppfylla målen i det globala ramverket för biologisk mångfald, säger Christine Bacon, professor i biodiversitet, institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.

Den här höstkvällen sätts tre stora tunna nät upp genom att firas upp på höga stolpar runt Ödledammen. Utrustning bestående av bland annat högtalare, som ska locka fladdermöss till platsen med hjälp av ljud på olika frekvenser, plockas fram.

– Vi har satt ihop en spellista med ultraljud från de arter som vi vet finns här i Slottsskogen. Med hjälp av ljudet kan vi ekopejla olika fladdermusarter, säger Varsha Rai Chalise, student vid Göteborgs universitet som nu gör sitt examensarbete om fladdermöss.

Nordfladdermusen den vanligaste arten

Men redan innan all utrustning är på plats och mörkret lägger sig över dammen syns den första fladdermusen mot den ännu inte helt mörka kvällshimlen.

– Titta, en dvärgpipistrell. Det är ofta den arten som kommer fram först när mörkret lägger sig och ger sig ut på jakt efter mat, säger Magnus Gelang, intendent på Naturhistoriska museet, och noterar tiden för observationen.

Det finns två andra arter av pipistreller i Slottsskogen, trollpipistrell och troligtvis även sydpipistrell. Trollpipistrellen lever i Finland under den varmare delen av året och kan sedan flytta hela vägen till Spanien under vintern.

Foto: Göteborgs Stad

– Vi tror att den använder Slottsskogen som rastplats på hösten, säger Magnus Gelang.

Den vanligaste arten i parken är nordfladdermusen men på hösten är det oftast den gråskimliga fladdermusen som är lättast att få syn på.

Rödlistad brun långörad fladdermus

– De kommer hit och jagar senare på kvällen, säger Varsha Rai Chalise.

– Detta är bästa stället för gråskimlig fladdermus, så det är den vi hoppas på att se ikväll, säger Magnus Gelang.

Fladdermusarter i Slottsskogen

  • Vattenfladdermus – Myotis daubentonii
  • Större brunfladdermus – Nyctalus noctula
  • Dvärgpipistrell – Pipistrellus pygmaeus
  • Sydpipistrell – Pipistrellus pipistrellus (observerad, men inte verifierad)
  • Trollpipistrell – Pipistrellus nathusii
  • Gråskimlig fladdermus – Vespertilio murinus
  • Nordfladdermus – Eptesicus nilssonii
  • Brunlångöra – Plecotus auritus

I Slottsskogen har det hittats en individ av vattenfladdermus och här finns än så länge också den ljuskänsliga arten brun långörad fladdermus.

– Det är den första arten som är rödlistad på grund av ljusföroreningar, vilket innebär att den har påverkats negativt av den belysning som vi människor använder. Omkring hälften av populationen har försvunnit, berättar Magnus Gelang.

Syftet med studien är att få veta mer om vad fladdermöss äter och om deras dieter varierar mellan olika årstider och säsonger. Myggor, skalbaggar, fjärilar och spindlar är något av det som brukar stå på menyn för en fladdermus. Genom att ta prover av fladdermössens spillning kan forskarna få veta mer om vilka insektsarter som fladdermössen äter. I förlängningen kan det ge ny information om vilka insektsarter som finns i Slottsskogen, men framför allt vilka av dem som är viktig föda för fladdermössen. Utifrån sådan kunskap kan sedan dessa insektsarter gynnas.

Spelar in fladdermössens läten

– Forskningen är verkligen viktig för att vi ska få tillräckligt med kunskap om hur vi bäst främjar den biologiska mångfalden. Slottsskogens djurpark, museet och universitetet är alla partnerorganisationer i Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier, GGBC, och det är en stor fördel att vi kan samverka på det här sättet inom nätverket. Med gemensamma krafter kan vi öka vårt bidrag för en hållbar framtid, säger Linda Thelin, zoolog i Slottsskogen.

Under kvällen spelas fladdermössens läten också in för att kunna analyseras senare, så när forskarna packar ihop utrustningen för den här gången har de med sig gott om material trots att inte en enda fladdermus har hamnat i deras nät.

– Vi får med oss otroligt mycket data när vi är ute så här en kväll och då finns det mycket vi kan göra med den datan, berättar Magnus Gelang.



Prenumerera så du inte missar något nytt!