Jakob Åsberg Johnels. Foto: Helena Munther

2024-01-30 | 3 min läsning
Forskare ska bidra till utveckling inom funktionsstöd
I vården är det vanligt att ha anställda följeforskare som en brygga mellan forskning och verksamhet. Men det är inte lika vanligt inom kommunen men nu har förvaltningen för funktionsstöd anställt forskaren Jakob Åsberg Johnels.

– Jag jobbar med andra utvecklingsledare på utvecklingsenheten och har börjat följa ett par pågående projekt som handlar om att utveckla delaktighet för personer med funktionsnedsättning, berättar Jakob Åsberg Johnels.

Han har jobbat på förvaltningen för funktionsstöd sedan i höstas och har blivit involverad i ett antal utvecklingsprojekt. Bland annat i en rapport om delaktighet på barnboenden och i brukarundersökningar bland barn och unga.

Visa på goda exempel

– Jag är med och ställer frågor och är med i utvärderingsarbetet. Syftet är bland annat att visa på goda exempel. Hur ska man utforma frågorna och hur ska man nå ut? Är det som görs meningsfullt, blir man förstådd, trivs man? Hur fångar man upp barns egna röster på bästa sätt och vilka fallgropar finns på vägen? Det är intressant att följa, säger han.

Jakob har lång erfarenhet inom olika aspekter av funktionsnedsättningsområdet. Han har jobbat på universitetet sedan 2005, har disputerat och är fortfarande lärare, handledare och forskare på deltid. Han har jobbat på olika institutioner, framför allt på psykologiska institutionen och på institutionen för neurovetenskap och fysiologi.

Forskning om pedagogik och kommunikation

Han har forskat inom olika aspekter av funktionsnedsättningar. Det har bland annat handlat om intellektuell funktionsnedsättning, läs- och skrivsvårigheter och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom autism. Forskningen har framför allt inriktat sig på pedagogiska frågor och på kommunikation.

– Till exempel om hur individer lär sig och förstår, och hur omgivningen kan stötta, exempelvis med AKK eller andra anpassningar i vardagen.

Parallellt med forskningen har han jobbat praktiskt med utvecklingsarbeten i skolans värld och inom barn- och ungdomspsykiatrin i sjukvården.

”Man vill veta vad som funkar och inte”

– Inom sjukvården har det under modern tid blivit självklart att man har en nära anknytning till forskning. Man vill veta vad som funkar och inte. Och man vill veta om man använder resurser på bästa sätt, säger Jakob Åsberg Johnels.

Det görs idag i högre utsträckning också inom skolan, och nu inom funktionshinder.

– Det är en bra utveckling. Jag blev väldigt glad att man satsar på detta på denna förvaltning. Det var en riktigt passande tjänst för mig, säger han.

Bryggor behövs mellan forskning och verklighet

Nyttan med att bedriva forskning på förvaltningen är svår att peka ut på kort sikt. Men på lång sikt kan forskning och empiriskt arbete bidra till ett långsiktigt utvecklingsarbete på förvaltningen, menar han.

– Min erfarenhet är att det händer något med en organisation när man är intresserad av att utvärdera och utveckla det som görs, säger Jakob.

Verkligheten kan också behöva befrukta forskningen i högre grad, menar han.

– Det behövs en tvåvägskommunikation mellan forskning och verksamhet. Ibland tas det fram forskningsmodeller som inte passar i praktiken. Bryggor kan behövas, vilket kan utformas på olika sätt, till exempel i form av tjänster som den jag har.

Livslångt lärande för personal och brukare

Han hoppas i närtid också kunna fördjupa forskning och utvecklingsarbete inom kommunikation och lärande.

– Jag är väldigt intresserad av just livslångt lärande för både personal och brukare, kommunikation och kommunikationsstöd. Hur kan man göra material tillgängligt för så många som möjligt? Hur kan man förstå och ta tillvara sina rättigheter på ett bättre sätt, säger han.

Jakob Åsberg Johnels är även öppen för att bli kontaktad om det finns verksamheter som vill få något belyst.



Prenumerera så du inte missar något nytt!