Forskning nära verksamheten stärker äldreomsorgen

Allt fler kommuner i landet ser så kallad praktiknära forskning som en stor möjlighet att få kunskap och höja kompetens i komplexa frågor. Äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen är en av de förvaltningar i Göteborgs Stad som storsatsar på kompetenshöjning genom doktorander och där arbetar just nu två forskare och sju doktorander. 

Praktiknära forskning i omställningen till nära vård

En av doktoranderna är Lisa Bernéus som är knuten till Högskolan Väst och Institutionen för individ och samhälle. Hon har tidigare arbetat som sjuksköterska, kvalitetstutvecklare och utvecklingsledare i Göteborgs Stad. Nu är hon nyligen anställd som samverkansdoktorand.

– I omställningen till en nära vård bedrivs allt mer sjukhusvård i människors hem. Många sköra äldre har hjälp av hemtjänst. Min roll är att ta reda på hur vi bättre kan organisera oss i den här omställningen när allt mer avancerad vård från sjukhusen sker i hemmen, säger Lisa Bernéus.

Med forskningen hoppas Lisa Bernéus och hennes kollegor få svar på hur hemtjänsten och den avancerade sjukvården samverkar så att de framåt kan planera för att den enskilde får en sammanhållen vård och omsorg. 

– Jag kommer bland annat intervjua medarbetare i hemtjänsten och socialsekreterare, jag kommer även göra intervjuer med medarbetare i regionen.  Genom praktiknära forskning kan resultaten tillämpas direkt i verksamheten och bidra till värdefull kunskap inom äldreomsorgen i stort.

Forskning ger stöd i hemtjänstens utveckling

Monika Bondesson, chef för avdelning hemtjänst som anställt Lisa Bernéus, säger att forskningen kan identifiera och motverka fallgropar.  

– Jag har anställt en doktorand för att få kunskap om vad det ställer för krav på medarbetare i hemtjänsten och på socialsekreterarna när äldreomsorgen sannolikt blir mer omvårdnadskrävande i hemmet. Vi kan få svar på hur vi får välfärden att hänga ihop, vilken kompetens som behövs så att den enskilde får den omsorg som behövs. Forskningen blir ett viktigt stöd i den framtida utvecklingen av hemtjänsten, säger Monika Bondesson.

Nya lagkrav stärker behovet av forskning

Eva Marie Rigné, filosofie doktor forsknings- och utvecklingssamordnare på Sveriges kommuner och regioner, ser positivt på att allt fler kommuner hakar på möjligheterna som det ger att använda sig av doktorander för att utveckla och kompetenshöja verksamheten. Från och med juli i år kommer den nya socialtjänstlagen kräva evidensbaserad praktik och större krav på evidens kommer att ställas på tillämpning av arbetssätt och metoder.  

– Det som kommundoktorander gör är verksamhetsintegrerad forskning och det är oerhört värdefullt för på det sättet blir det en snabbare användbarhet och nytta. Och högskolevärlden vinner på att få en praxisbaserad kunskap. Har man till exempel igång processer om välfärdsteknik måste man beforska den, säger Eva Marie Rigné.

Forskning för bättre strokevård i kommunen

Johan Lundin har arbetat som fysioterapeut i 15 år och forskar nu inom kommunal primärvård på hur verksamheterna kan bli bättre på vård och rehabilitering av personer med stroke. Samtidigt betonar han vikten av att kombinera beprövad erfarenhet med forskning.  

– Man behöver inte forska på allt, men om man inte vet vilken metod som är bäst blir det för stor variation och risk för godtycklighet. Då kan man kvalitetssäkra genom att få vetenskaplig evidens också, säger Johan Lundin.

Verksamhetsnära forskning ger snabba resultat

Eva Marie Rigné hoppas att fler ser möjligheten att ge sig in på en forskarbana som kommundoktorand. Det måste inte innebära att ta tjänstledigt i flera år.  

– Fördelen med att arbeta i verksamhetsnära forskning är att du ser ett resultat tidigare, säger Eva Marie Rigné.

Inom äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen arbetar två forskare med inriktning på vårdvetenskap och socialt arbete.

– Det är en styrka att vi har olika vetenskapliga bakgrunder. Det gör att vi kan belysa frågeställningar ur flera perspektiv, säger Hanna Mac Innes, en av forskarna.

Ny kunskap byggs inom primärvården

Ett av forskningsprojekten bedrivs på Silvergruvans vård- och omsorgsboende i Backa, som är Göteborgs Stads första akademiska boende. Här sker ett nära samarbete mellan kommunen och universitetet, där både personal, hyresgäster och anhöriga deltar i utvecklingsarbetet.

Tidigare har forskning främst utgått från sjukhusens perspektiv. Nu växer behovet av att bygga kunskap utifrån den kommunala primärvården, där allt fler människor får sin vård.

– Vi behöver bygga upp egna strukturer och etablera en kommunal forskningstradition. Det är nödvändigt för att utveckla kunskap som är relevant för våra verksamheter, säger Ramona Schenell, den andra forskaren.