Carina Koch Samuelsson, utvecklingsledare, och Helen Zetterberg, verksamhetsutvecklare, betonar vikten av att stärka barnens alla språk i förskolan. Foto: Heléne Levy

2024-02-21 | 3 min läsning

Förskolan ska stärka svenskan och barnens modersmål enligt läroplanen

21 februari är internationella modersmålsdagen. Dagen instiftades av Unesco 1999 för att påminna om alla människors rätt att fritt tala och skriva sitt modersmål.

För ett barn är det viktigt att få utveckla alla sina språk eftersom det är starkt kopplat till barnets identitet och känsla av tillhörighet. Det är också en styrka att använda och utveckla sitt modersmål när barnet lär sig nya språk.

I förskolan arbetar pedagogerna på olika sätt med barnens språkutveckling. Utgångspunkten är uppdragen att stärka både svenskan och barnens modersmål som finns i förskolans läroplan. Personal som kan barnens modersmål, nationella minoritetsspråk eller teckenspråk är värdefulla språkresurser som kan vara till hjälp i arbetet.

Bjud in vårdnadshavarna

– Att som pedagog vara öppen och nyfiken på vilka språk barnen talar i olika sammanhang är viktigt. Redan när barnet börjar i förskolan kan man ha ett språksamtal med vårdnadshavarna, där man tar reda på vilka språk som finns i barnets närhet. Det är jättebra att fortsätta bjuda in och samverka med vårdnadshavarna, till exempel genom att lyfta fram de ord på barnens modersmål som pedagogerna jobbar extra med i olika aktiviteter. Det kan vara i läsning och lekar, men även i miljöer på förskolan, säger Helen Zetterberg, verksamhetsutvecklare i förskoleförvaltningen.

Bilderböcker och berättelser stärker språket

Tillgängliga böcker och berättelser på olika språk är ett annat framgångsrikt sätt att stärka barnens kultur och språk. Böcker innehåller ofta ord som inte förekommer i vardagligt tal och i böckerna kan både text, tal och dialog lyftas fram på många olika språk tillsammans med barnen.

– Här är ju både analoga böcker och de digitala möjligheterna verkligen till stor hjälp. Med appen Polyglutt kan barn och vårdnadshavare lyssna till och läsa samma berättelser som används i förskolan, men på barnets modersmål. Vi ska heller inte glömma det rika utbud som biblioteken erbjuder med böcker och lässtunder på olika språk. På många förskolor finns också hallbibliotek som är ett enkelt sätt att dela berättelser med barnen och vårdnadshavarna, säger Carina Koch Samuelsson som är utvecklingsledare i förskoleförvaltningen.

Forskningen pekar på vikten av modersmål

Vad menas egentligen med begreppet modersmål? Helen Zetterberg förklarar:

– Det finns olika tolkningar av vad som menas med modersmål. En är att se modersmål som det språk vi upplever redan i livmodern. Andra tolkningar är att det är det språk vi lär oss först, använder mest, behärskar bäst eller det eller de språk man väljer att identifiera som sitt modersmål.

Barn som lär sig läsa på sitt modersmål har lättare att lära sig läsa också på ett andraspråk eftersom de då förstår hur till exempel bokstäver, ljud, tecken och begrepp hänger ihop. Därför är det bra att flerspråkiga barn får undervisning också på sitt modersmål.

– Forskning visar också betydelsen av att barnets alla språk värdesätts som resurser i utbildningen, det stärker både lärande, identitet och känsla av tillhörighet. I ett internationellt perspektiv är det naturligt med flerspråkighet. I Sverige räknar man med att det talas cirka 200 språk och i världen närmare 7 000, säger Carina Koch Samuelsson.



Prenumerera så du inte missar något nytt!