Förskolebarn i Fjällbo lär sig om snäckor och sniglar

Vid en skogsdunge, inte långt från förskolan Karduansmakaregatan 44A i Fjällbo, samlas barnen som är tre år. Äntligen är det dags att släppa ut sniglarna.

I höstas valde barnen på avdelningarna Kotten och Grottan på Karduansmakaregatan 44A att de ville ha sniglar och snäckor som projekt. Och det märks verkligen att de har utforskat ämnet ordentligt. Hela väggar på förskolan täcks av dokumentation från både pedagoger och barnen själva.

– Vi har haft ett fint samarbete med vårdnadshavarna som bland annat tagit med sig böcker om sniglar och snäckor. De har också hjälpt till med att kartlägga var sniglarna befinner sig i Utby genom att fotografera och skicka till oss, säger Karolina Yngvesson, förskollärare.

Snäckornas bajs väckte intresse

Barnen, som följt snäckornas utveckling på nära håll i flera månader, berättar om allt som har hänt. De har matat dem, duschat dem och städat i deras bo. Att snäckornas bajs kan ha olika färg är väldigt intressant: ”Om snäckorna fick morot blev det orange!”. ”När de fick sallad blev det grönt!”.

– Vi har vävt in många moment i barnens projekt. Förutom att utforska snäckorna och deras värld har barnen övat på kroppsmedvetenhet och koordination genom dans och mycket rörelse utomhus. De har också övat på bokstäver och ökat sin medvetenhet om språkljud med hjälp av olika saker som man kan hitta i naturen, säger Johanna Ambrén, som är förskollärare.

Med sig till Snigelskogen har barnen också en magisk resväska där gammelsnigeln Siv bor. När de öppnar väskan hittar de ett brev. Det är snäckorna som tackar barnen så mycket för att de tagit hand om dem så bra, men nu längtar de hem till sina kompisar och familjer i skogen.

Utforskande anpassat efter barnens ålder

I ett rum på förskolan övar tvååringarna på färger och turtagning. De har fått varsin snigel i olika färger som de ska lägga på rätt färgruta. De hjälper varandra att hitta rätt. Pedagogerna förstärker med tecken som stöd och visar hur de olika färgerna tecknas.

I rummet bredvid är det samling för de yngsta barnen. De får knacka på locket på en låda och sedan välja varsitt djur. Där finns hunden, katten, igelkotten, fågeln, lilla snigeln, och stora snigeln. Alla är karaktärer från sångboken Lilla snigel som barnen arbetat med under året. Barnen sjunger ”Lilla snigel kom till mig, jag vill krama dig” och pedagogerna förstärker sång och tal med tecken.

– Det är väldigt bra att använda tecken som stöd för de små barnen. Med tecken kan de göra sig förstådda när de ännu inte har utvecklat talet. Det fungerar för alla, säger Jill Jobring, förskollärare.