2015-03-02 | 4 min läsning

Förstärkt familjehemsvård ska hjälpa de mest utsatta barnen

Barn och unga som har det extra svårt mår bättre av att bo i familjemiljö än på institution. Det visar både forskning och praktisk erfarenhet. För att ge fler barn möjlighet att bo i familj satsar därför Göteborgs Stad på förstärkt familjehemsvård.

− Det handlar om de mest utsatta barnen. De som kommer från ursprungsfamiljer med stora svårigheter och som även har utvecklat egna beteendesvårigheter eller psykisk ohälsa, säger Kerstin Almgren, som är en av cheferna för familjehemsvården i Göteborg.

Missbruk eller andra problem har gjort att föräldrarna på olika sätt brustit i sin omsorg.

− Barn behöver omsorg för att utvecklas. Både i det praktiska, som kläder och mat, och när det gäller det känslomässiga. Sådant som ger trygghet och stabilitet, säger Kerstin Almgren.

Främst tonåringar
Eftersom den vanliga familjehemsvården inte har tillräckliga resurser att hantera de extra svårigheter de här barnen medför, placeras de i dag på institution. De flesta är tonåringar.

Med förstärkt familjehemsvård ökar chansen att de i stället ska få bo i ett familjehem.

− Förstärkt familjehemsvård skiljer sig från de vanliga familjehemmen på flera sätt. I ett förstärkt familjehem är alltid en vuxen hemma på heltid, man får bara ta emot en placering, alltså ett barn, och man får handledning varje vecka, säger Kerstin Almgren.

Tillräcklig ekonomisk ersättning ska ges till den förälder som blir hemma på heltid.

− Arvodet motsvarar en god inkomst och pensionsavsättning. Men man måste komma ihåg att det är ett uppdrag, ingen anställning, säger Kerstin Almgren.

Dessutom erbjuds familjen avlastning och snabb tillgång till kringresurser om det krisar.

Har provats i Angered
Modellen för förstärkta familjehem har tidigare testats i Angered, men det här är första gången den sjösätts gemensamt för hela Göteborg.

− Det har gått förhållandevis bra för de som varit i förstärkta familjehem i Angered. Erfarenheten visar att det handlar om placeringar som varar från ett halvår upp till något år, att de flesta flyttar till eget boende efteråt och att få flyttar hem igen, säger Kerstin Almgren.

Liksom i Angered kommer staden att erbjuda de familjer som antar uppdraget utökad utbildning och handledning enligt ICDP, International Child Development Program. Varje familj kommer ha stöd av en särskilt utsedd familjesekreterare som är utbildad i programmet.

− Det är empatibaserat och bygger på vägledande samspel. De vuxnas förhållningssätt till barnet är basen i programmet. Ett exempel är det här med läxhjälp, där den vuxna uppmuntras att i huvudsak vara närvarande och arbeta med reflektioner, i stället för att ge barnet instruktioner, säger Kerstin Almgren.

Söker vuxna med erfarenhet
Under våren kommer rekryteringen av familjehem att dras igång. I första skedet handlar det om ett tiotal platser, två platser knutna till var och en av stadens fem familjehemsenheter.

− Vi söker familjer som har tidigare erfarenhet av att vara familjehem eller någon annan extra kompetens i att arbeta med barn och ungdomar. Bland annat kommer vi att annonsera i fackförbundstidningar för att nå till exempel lärare och behandlingspersonal, säger Kerstin Almgren.

Många barn väntar på familj
Generellt råder det brist på både familjehem och kontaktfamiljer.

− Ju mindre tid ett uppdrag tar i anspråk, desto lättare är det att hitta familjer. Till exempel när det handlar om ett par helger i månaden. Men det finns många barn i staden som väntar på både kontaktfamilj eller familjehem, säger Kerstin Almgren.

Genom att själva hålla i fler familjehem, i stället för att anlita privata aktörer, hoppas kommunen på att kunna vara mer delaktiga i och få större insyn i hur vården bedrivs.

− Det här är en väg att gå för att säkerställa kvaliteten i de svåraste ärendena, säger Kerstin Almgren.



Prenumerera så du inte missar något nytt!