När Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, våren 2008 bjöd in svenska högskolor och universitet att etablera ett tvärvetenskapligt forskningscentrum med fokus på hållbar stadsutveckling, var intresset stort.
”Viktigt att vi är förberedda”
För ett år sedan stod det klart att Göteborg dragit det längsta strået. Bland de fem första pilotprojekten som nu tar fart leds två av Göteborgs Stad i samarbete med Institutet för Vatten och luft (IVL) och Chalmers.
– Om hundra år kommer vattennivån att ha höjts med över en meter – jag skulle gissa någonstans mellan 1,2 och 1,6 meter. Därför är det viktigt att vi är förberedda innan vi har en akut krissituation, säger landskapsarkitekten Ulf Moback på stadsbyggnadskontoret.
Försvar, reträtt, attack – tre olika koncept
Tillsammans med Philip Thörn på IVL är han projektledare för arbetet med att undersöka hur Göteborg kommer att drabbas av den väntade havsnivåhöjningen. I första hand har man valt att studera området kring Frihamnen. Vilka konsekvenser får de nya förutsättningarna för staden ur ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv?
Forskarna utgår från tre koncept:
Försvar – ”Murar och vallar byggs för att skydda staden mot ett extremt högt vattenstånd.”
Reträtt – ” Det går säkert att vara kvar i området de närmaste femtio åren. men sedan? Kan flyttbara konstruktioner eller någon form av modulsystem vara en lösning?”
Attack – ”Vi bygger trots vattenhöjningen. Man kan till exempel tänka sig flytande konstruktioner eller byggnader på pelare ute i vattnet.”
Flytande flygplats finns redan i Japan
Arbetsgruppen behöver inte leta särskilt länge för att hitta miljöer som redan tvingats förhålla sig till problematiken.
– Holländarna och britterna är duktiga, och i Japan finns det en redan kilometer lång flytande flygplats. Där finns mycket att hämta, säger Ulf Moback.
Ett att annat av de fem projekt som nu drar igång på allvar koncentrerar sig på de nordöstra stadsdelarna framförallt Hammarkullen – och hur man kan utveckla modeller för att få fler medborgare att känna delaktighet.
Mistra en brobyggare
Förnyelsen av Hammarkulletorget och utvecklingen av högskolecampus i området kommer särskilt att studeras.
– Mistra ska ju vara något av en brobyggare. Efter det här projektet hoppas jag att vi lärt oss hur man kan skapa processer mellan praktiker och teoretiker som leder till gemensam kunskapsutveckling, säger Eeva Bolin på SDF Lärjedalen som tillsammans med Jenny Stenberg från Chalmers är projektledare.
I oktober 2011 ska både projektet ”Klimatanpassad stadsstruktur” och ”Den lärande staden” vara klara.