Funktionshindrade utvärderade kommunal service med ny metod

Tove Frid är en av de brukare som medverkat under höstens pilotprojekt som på torsdagen redovisades för ett 90-tal inbjudna, främst chefer inom funktionshinder och representanter för handikapporganisationerna.

Svårt att nå fram med enkäter

– Brukare har lättare att öppna sig inför någon som har samma problem som de själva. Många har svårt för att fylla i enkäter och då kommer heller inte nyanserna fram, säger Tove Frid.

Den nya formen av utvärdering har Göteborgs Stad tagit fram tillsammans med den samlade handikapprörelsen.

Metoden innebär att en revisionsgrupp bestående av två brukare, en närstående och en samordnare från kommunen tillsammans intervjuar brukare och personal inom den verksamhet som ska granskas.

– Tidigare har vi använt enkäter för att ta reda på vad brukarna tycker. Det är en billig metod, men inte alltid helt enkel att nå fram med, berättar projektledaren Fredrik Lundgren, på stadskansliets enhet för organisation och IT-utveckling.

Tove Frids revisionsgrupp har utvärderat ett boendestöd – en service som hon i egenskap av psykiskt funktionshindrad själv får del av.

– Det mesta fungerade bra. De anmärkningar som fanns gällde bland annat den typ av aktiviteter som boendestödjarna uppmuntrar till. Ofta handlar det om typiska terapiverksamheter som att sy eller snickra. Men det kan vara lika viktigt att föreslå saker som är utåtriktade – biobesök eller att gå ut och äta, säger hon.

Vill få fram generell metod

Under höstens pilotprojekt har sex revisionsgrupper utbildats och genomfört var sin granskning. Inriktningen har varit att undersöka bemötande och delaktighet inom verksamheter för psykiskt och intellektuellt funktionshindrade – gruppboenden, boendestöd och dagliga verksamheter.

– Det är dessa typer av funktionshinder som den största delen av Göteborgs Stads åtagande gäller. Men syftet med projektet är att få fram en generell metod. Brukarrevisioner ska kunna användas oavsett vilket handikapp brukarna har, säger Fredrik Lundgren.

Resultatet av brukarevisionen redovisas i en rapport där styrkor och svagheter markeras med kort i tre olika färger – grönt för bra eller godkänt, gult för sådant som bör ses över och rött för förhållanden som genast måste rättas till.

Kräver mer resurser

Slutligen redogör gruppen för sina slutsatser vid ett möte tillsammans med brukare och personal vid den granskade verksamheten. Målet med revisionen är att sätta igång en diskussion om verksamheten, snarare än att betygssätta den.

– Ett syfte är att få fram en djupare kunskap om hur det står till med kvaliteten i verksamheten. Ett annat motiv är att det här arbetssättet stärker de funktionshindrade revisorernas egen roll. Men det är samtidigt en metod som är kräver mer resurser, betonar Fredrik Lundgren.