Fusk och felaktiga utbetalningar stoppas med Crime proofing

Både förvaltningen för funktionsstöd och äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen har använt sig av analysmodellen Crime proofing för att granska hemvårdsbidrag och personlig assistans.  

Just hemvårdsbidrag valdes ut efter att bland annat stadsrevisionen rekommenderat att stärka analysen av de risker som finns inom handläggningen samt stärka systematiken i förvaltningarnas styrning för att säkerställa en likvärdig hantering.  

Personlig assistans var tidigare känt som ett riskområde. Därför passade det bra att använda crime proofing som modell för att se om det gick att motverka välfärdsbrott ytterligare inom det området.  

– Välfärdsbrottslighet har spridit sig till flera olika bidrag och utbetalningssystem från offentliga sektorn. Att analysera hemvårdsbidraget utifrån välfärdsbrottsperspektivet har aldrig gjorts förut. Därför valde vi att crimeproofa hemvårdsbidraget, berättar Angelika Gelin, avdelningscontroller på myndighet äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen.

Granskar var de är mest sårbara 

Crime proofing handlar om att riskanalysera allt från lagar, riktlinjer, rutiner och ställningstaganden till att granska system som styr beslut, avtal, utbetalningar. Enligt den framtagna analysmallen finns det fem steg att följa.  

– Första steget handlar om att beskriva regelverk och presentera underlag för analys. I stegen två, tre och fyra görs själva analysen av bidraget. I steg fem summerar man alla identifierade risker och rekommendationer.  

Socialtjänstlagen ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktivt deltagande i samhällslivet. Det är kommunerna som har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver.  

– Men lagen benämner inte brott. Vi som arbetar med socialtjänsten har inte varit vana att tänka brott, vi ser behov.  Nu ser vi behovet att tänka både större, bredare och ha ett granskande öga, förklarar Angelika Gelin. 

Utan kontroll är det svårt att veta om någon uppger fel uppgifter 

– Det kan finnas incitament att överdriva sina behov, att presentera oriktiga läkarintyg, att inte rapportera sina utlandsresor och därmed erhålla större bidrag än den enskilde har rätt till enligt fattade beslut. Vi vet inte om vi inte kontrollerar. Det är därför vi gör en riskvärdering av alla steg i vår process, säger hon.  

På samma systematiska sätt har förvaltningen för funktionsstöd tittat på personlig assistans. Anela Horozic, koordinatör på administrativa enheten och Sofia Börjesson, 1:e socialsekreterare har arbetat med crimeproofing som analysmodell tillsammans med fler kollegor i förvaltningen med olika roller. 

– Vår jurist tittade på lagstiftningen. Vi på administrationen granskade våra rutiner, metodstöd granskades och vi hittade brister som gjorde att vi förtydligade rutinerna, berättar Anela Horozic.

Problemet har bland annat varit att förvaltningen inte haft mycket data om dessa bolag. 

– Det är brukaren som har dessa data om bolagen, eftersom brukaren väljer vem som ska utföra den personliga assistansen, säger Anela Horozic.  

Har stoppat felaktiga utbetalningar på 79 miljoner kronor

Förvaltningen för funktionsstöd har granskat fakturor inom olika typer av insatser och har lyckats stoppa felaktiga utbetalningar på 78,9 miljoner kronor till externa leverantörer under förra året. Förvaltningarnas arbete har nu lett till att andra kommuner börjat fråga efter erfarenheterna inom Göteborgs Stad.  

– Vi har sett att det är viktigt med samverkan både inom förvaltningen och med andra myndigheter.  Vi alla granskade olika dokument. Alla såg ändå liknande brister och drog samma slutsatser, säger Sofia Börjesson.  

Under arbetet med crime-proofing har båda förvaltningarna skapat en samordningsfunktion för felaktiga utbetalningar för att vässa arbetet med att stoppa felaktiga utbetalningar och göra det svårt att göra fel.