Det fanns naturligtvis många andra exotiska föremål i lasten. Bland annat så kallade glasmålningar där Röhsska museet i sina rika samlingar har några stycken.
Blev en industri
En av dem är en älsklig oval glasmålning med en ung kinesiska med kostbar blå sidendräkt och elegant håruppsättning dekorerad med koraller och blommor. I sin högra hand håller den unga flickan en fläkta.
Målningen daterar sig till 1700-talets sista år. Den ovala förgyllda ramen är original från samma tid och har ett omisskännligt kinesiskt ursprung.
Föremålet är intressant på många sätt. Vanligen var det ju så att européerna lärde sig av kineserna men för en gångs skull var det tvärt om! Det var då italienaren Giuseppe Castiglione år 1751 blev hovmålare i Peking som kineserna kom i kontakt med konsten att måla på planglas.
Det kom att bli en väldig industri och subtila glasmålningar, oftast med europeiska motiv skickades till europeiska hamnar där de snabbt fann avsättning.
Förnämlig tradition i Augsburg
Tekniken att måla på glas var komplicerad. Det gällde att vara ytterst noggrann eftersom man målade ”tvärtom” det vill säga man, i detta fall, började konstnären måla ögats pupill, sedan irisen, sedan ögonvitan etcetera ända bort till bakgrunden.
Miniatyrmålaren Lorentz Sparrgren (1763-1828) följde 1788 med en av Ostindiska Kompaniets båtar till Kina bland annat för att lära sig måla på glas. Man tycker väl han kunde ha begivit sig till närmare ort för att lära sig, till exempel till Augsburg som hade en förnämlig tradition.
Läs om fler föremål i museernas ostindiska samlingar >>
Läs mer om den ostindiska handeln:
Svenska Ostindiska kompaniet var störst i Europa på porslin