God konjunktur ger staden större överskott än väntat
Högkonjunkturen i landet får effekter även på Göteborgs stads ekonomi, det framgår av den uppföljningsrapport av mål och resultat i kommunens verksamheter som lämnas in till kommunstyrelsen idag.
Färre får försörjningsstöd
Det överskott man i våras trodde skulle bli 600 miljoner kronor vid årets slut räknas nu upp till en miljard kronor.
– Den exceptionellt goda samhällsekonomiska utvecklingen får stora effekter på den kommunala ekonomin. Några få procent större skatteintäkter innebär hundratals miljoner kronor, säger Göteborgs Stads budgetchef Eva Hannerz.
Att fler personer fått jobb innebär inte bara att de betalar mer pengar i skatt utan också att kommunens utbetalningar av försörjningsstöd har minskat betydligt under 2007.
Det genomsnittliga antalet hushåll som uppbär försörjningsstöd under en månad har minskat med elva procent jämfört med samma period 2006, till knappt 9.500 hushåll. De långtidsberoende ungdomarna har minskat i än högre grad, totalt med 17 procent, eller 169 personer.
Mäter nu också ”långtidsfriska”
Minskningen av hushåll med försörjningsstöd har varit allra störst i stadsdelarna Gunnared, Lärjedalen, Kortedala, Bergsjön, Biskopsgården, Linnéstaden och Tynnered. I uppföljningsrapporten bedömer man också att det, förutom den goda konjunkturen, är stadsdelarnas arbete med att utveckla en rad aktiva metoder inom rehabilitering, arbetsträning och bedömning av arbetsförmåga som gjort långtidsarbetslösa personer bättre rustade att söka lediga jobb.
Sjukfrånvaron bland kommunens anställda fortsätter att minska och uppgår nu till i genomsnitt 8,8 procent i förvaltningarna. Inom bolagen är sjukfrånvaron generellt lägre med undantag för Göteborgs Spårvägar AB.
Sjukfrånvaron inom spårvägen är 12,7 procent, vilket dock är en minskning med 1,9 procentenheter jämfört med föregående år. För att mäta frisknärvaron i stadens förvaltningar och bolag har ett nytt nyckeltal tagits fram: Långtidsfriska.
Definitionen är ”andel av tillsvidareanställda med max fyra sjukdagar under en rullande tolvmånadersperiod”. Av de 24.430 tillsvidareanställda som varit i tjänst under mätperioden var 48,3 procent långtidsfriska, och 7.607 hade inte en enda registrerad sjukdag.
Brist på arbetskraft
Den goda konjunkturen har också sina nackdelar. Den starka tillväxten inom byggsektorn har lett till brist på arbetskraft och material. Effekten blir att många under-hålls-, ny- och ombyggnadsprojekt försenas.
Ett av kommunens prioriterade mål för året var att bostadsmarknaden skulle tillföras 2.000 nya bostäder, men det lär istället bara bli 1.400.
Antalet fullvärdiga bostäder för människor med psykiska funktionshinder har dock ökat något, vilket har varit ett prioriterat mål i budgeten, men enligt stadsdelsnämnderna finns ett ökande behov. Det innebär att problematiken med att tillgodose behoven för människor med psykiska funktionshinder kvarstår.
Antalet äldreboenden måste anpassas
Inom äldreomsorgen, som också är ett prioriterat område, har nöjdheten med trygghet, inflytande, aktiviteter och utevistelse enligt enkätsvar ökat inom hemtjänsten men minskat inom äldreboenden.
Den del av befolkningen som i första hand har behov av äldreomsorg är den som är över 80 år. Denna grupp kommer att minska fram till år 2015, men skillnaderna är mycket stora mellan de olika stadsdelarna.
För tiden mellan 2007 och 2015 förväntas Gunnared få en 30-procentig ökning av personer över 80 år, medan Härlanda, Örgryte och Centrum får en minskning med över 25 procent, vilket kommer att ställa stora krav på anpassning av antalet äldreboenden i de olika stadsdelarna.