Läs rapporten på länken längst ner i den här artikeln.
Läs också: Göteborgs vattenstatus ska höjas
I samband med att miljöförvaltningen har drivit och samordnat framtagandet av Göteborgs Stads åtgärdsplan för god vattenstatus har också en rapport tagits fram för att värdera den samhällsekonomiska nyttan av olika vattenmiljöers ekosystemtjänster men också se om nyttan med vattenstatusökningen stod i paritet med kostnaderna för åtgärder.
”Att värdera det ovärderliga”
Utgångspunkten är att vi behöver skydda oss mot höga vattenflöden som översvämmar, skapar ras och påverkar vattenkvaliteten negativt. Vatten-ekosystemtjänster kan hjälpa oss med detta och ekosystemtjänster kan vi få gratis av naturen.
– Det handlar om att värdera det ovärderliga, säger Johan Erlandsson, miljöutredare och Fil Dr. i marin ekologi.
Björn Synneby som är författare till rapporten “Samhällsekonomisk värdering av vattenekosystemtjänster” har inventerat vilka ekosystem som vi har och vilka som går att göra en värdering av.
Några biotoper som är värdefulla och kan ge miljardbelopp i samhällsnytta enligt rapporten är ålgräsängar, våtmarker men också att anlägga kantzoner som inslag i asfalterad stadsmiljö.
Värdefulla ålgräsängar i södra skärgården
Positiva effekter av ekosystemtjänster kan vara minskad övergödning och ökat koldioxidupptag som minskar klimatförändringarna, men också ett naturligt skydd mot översvämningar.
– Det svåraste har varit just det att bedöma hur samhällsnyttan utökas om vi går från måttlig till god vattenstatus, säger Björn Synneby.
I södra delen av Göteborgs skärgård finns det värdefulla ålgräsängar. Den samhällsekonomiska nyttan av alla befintliga ålgräsängar i Göteborgs kustvatten på strax under 1000 hektar beräknas till exempel till 144 miljoner -1,8 miljarder kronor under en tioårsperiod. Här är det upptag av koldioxid och kväve som avses, samt uppväxtmiljö för fiskyngel.
– Tyvärr har det försvunnit samhällsekonomiska värden för miljardbelopp, till exempel där ålgräsängar försvunnit vid Marstrand, enligt Björn Synnerby.
”Ekosystemtjänster får vi vare sig vi vill betala för dem eller ej”
Det samhällsekonomiska värdet av befintliga våtmarker i Göteborg har beräknats till 243 miljoner-1,1 miljarder kronor under en tioårsperiod.
För två år sedan angavs sju kronor per kilo koldioxid. Nu har det blivit en vedertagen siffra, så troligtvis ligger den högre siffrorna i alla värderingsintervall närmare sanningen, framhåller Björn Synneby.
– Detta indikerar att det är bra att behålla de ekosystemtjänsterna inom Göteborgs Stad och faktiskt försöka utöka dem av rent samhällsekonomiska skäl, som en åtgärd för att nå en god vattenstatus, en billig sådan.
Här har den så kallade ersättningsmetoden använts, som utgår från metoden att om biotoperna försvinner får människan ersätta dem med någonting annat; alltså hur mycket en industriell process kosta för att generera samma effekt som “gratisvarianten” som naturen sköter själv vid rätt omständigheter.
Ett annat sätt kan vara att fråga en göteborgare vad man är villig att betala för en sådan “tjänst”.
– Men en vanlig person kan inte ha den informationen. Ekosystemtjänster får vi vare sig vi vill betala för dem eller ej.
Svårt anlägga en våtmark i centrum
Det finns fler ekosystemtjänster än de som nämns i rapporten. Större tjänster är för svårt att kvantifiera, enligt Synneby.
– Det finns stora värden bara genom att undersöka några få ekosystemtjänster. Skulle vi räkna fler så skulle vi komma upp till väldigt höga siffror!
En våtmark är svår att anlägga i centrum, men ekologiska kantzoner vid vattendrag skulle kunna stoppa gifterna på ett bra sätt och förhindra höga vattenflöden. Att anlägga flera mjukgjorda ytor som gräs eller andra växter som kan stoppa översvämningar till viss del.
– Men vi har dock inte kunnat visa det vetenskapligt hur det skulle öka den samhällsekonomiska nyttan genom att gå från måttlig till god vattenstatus.
Fler värden än samhällsvärdet nämns, bland annat fritidsvärdet, kulturella värdet och det spirituella värdet.
Det kulturella värdet av att kunna sportfiska bedöms ligga på 636 miljoner kronor vid en sådan kvalitetsökning under en tioårsperiod.
– För att inte tala om det spirituella värdet. Att ha en gemytlig fiskeby eller hamn skänker väldigt höga värden för invånarna.
Var kan man tänka sig att anlägga de här kantzonerna som tas upp som exempel?
– Vi gick runt i staden och tittade på var man kan odla träd och anlägga rabatter. Det kan vara mellan parkeringsytor och gator, så kallade mikrozoner som kan anläggas varsomhelst i asfalterad miljö.
– Det kan komma förslag i åtgärdsplanen. Vi kommer givetvis att titta på det vi har och försöka göra staden till en mindre homogen och hårdgjord yta än den är idag, säger Johan Erlandsson.
Rapporten visar också på vikten av samarbete mellan kommuner i våra vattendrags avrinningsområden som att man tillsammans kan nå målet god vattenstatus.
”Man kan också satsa på att plugga igen diken”
Att byta ut det kombinerade VA-nätet i Göteborg skulle kosta omkring 10 miljarder kronor och innebära att “hela staden skulle behöva grävas upp”.
– Men det kan mycket väl vara värt det, samhällsekonomiskt, men man kan också satsa på att plugga igen diken runt före detta våtmarker, skogsområden, eller att skapa dammar och anlägga mikrovåtmarker uppströms. Det är bra att göra åtgärder där de är som billigast.
60 procent av näringsämnena kommer från andra kommuner, där man mestadels kan göra åtgärder som blir billigare för alla. Här är det aspekten övergödning som avses.
Det vetenskapliga svaret på värdet av att gå från måttlig till god vattenkvalitet har varit svårt att svara på eftersom det är svårt att säga exakt hur ökningen i utbredningen av en biotop blir, till exempel av ålgräsängars utbredning i kustvatten. Av totalt fem ekosystemtjänster har dock Björn Synneby kommit fram till att en kvalitetsökning innebär en samhällsekonomisk nytta på 4,9 miljarder kronor under en tioårsperiod.