Göteborgs Stad, andra myndigheter och organisationer arrangerar i nästa vecka en kvinnofridsmässa i Göteborg. Över 80 organisationer finns representerade på mässan. ”Det är oerhört viktigt att ständigt ha problemet med kvinnomisshandel högt upp på dagordningen”, säger kriminalvårdsdirektör Birgitta Göransson som är en av talarna under arrangemanget.
– Det är oerhört viktigt att ständigt ha problemet med kvinnomisshandel högt upp på dagordningen. Det hjälper utsatta kvinnor, det hjälper barn som också blir offer när mamma blir slagen och det hjälper till och med förövaren. Det säger kriminalvårdsdirektör Birgitta Göransson.
Den 18 februari talar hon på kvinnofridsmässan i Göteborg där över 80 organisationer deltar.
Mycket sker just nu
Det händer mycket kring arbetet med kvinnofridsfrågor i Göteborg just nu. Här finns många aktiva föreningar och organisationer som gör stora insatser.
Kommunen, sjukvården, kriminalvården, polisen och övriga rättsväsendet arbetar med att öka kunskapen, bemötandet och ytterligare förbättra stödet till drabbade kvinnor.
Engagemanget syns exempelvis genom att över 80 organisationer finns representerade genom flera hundra deltagare på den stora kvinnofridsmässan i Folkets Hus i Göteborg den 18 februari.
Arrangörer är Göteborgs centrala brottsförebyggande råd, Tryggare och Mänskligare Göteborg tillsammans med Kriminalvården, Stadskansliet, Resursenheten för Frivilligt socialt arbete, Kris och Jour, Mångfaldsenheten och Göteborgs Frivillig Center.
Många olika deltagare
Medverkar på kvinnofridsmässan gör bland många andra Ewelina Tokarczyk (s) och Eva Olofsson (v) från kommunstyrelsen och Kerstin Sjöbratt, regionchef för BRIS (Barnens rätt i samhället).
Under dagen hålls dessutom två seminarier, ett om hur lagstiftningen ser ut i dag när det gäller våld mot kvinnor och ett kring aktuell forskning om kvinnomisshandel.
Birgitta Göransson, regionchef för kriminalvårdstyrelsen i Göteborg och dessutom ledamot av rådet Tryggare och Mänskligare Göteborg, som är en av talarna på mässan, menar att det är oerhört viktigt att ständigt hålla liv i debatten kring våldet mot kvinnor.
– På det sättet ser kvinnor som blir slagna att de inte är ensamma, det ingjuter styrka och mod i dem och det hjälper barnen som blir medoffer när mamma blir misshandlad.
Våga se vad som pågår
– Det handlar i hög grad om att våga.
– Vi som finns i omgivningen ska våga se vad som pågår i familjen intill. Vi ska våga ingripa. Offret måste våga berätta och dessutom våga anmäla.
– Därför är det helt avgörande att vi visar vårt stöd och vår solidaritet för och med dessa kvinnor som drabbas och deras barn, säger Birgitta Göransson.
Profilen kvinnomisshandlare
Gärningsmannen är kartlagd – berättar hon. Och profilen av kvinnomisshandlaren skiljer sig från det gängse mönstret av gärningsmannaprofiler genom att han finns i alla socialgrupper och samhällsskikt.
– Man kan dock dela upp gärningsmännen i fyra grupper, säger Birgitta Göransson:
¤ Mannen som fått en form av störning genom sitt sociala arv.
¤ Mannen som befinner sig i kris, kanske i samband med en separation.
¤ Mannen från en annan kultur där det anses som ok att ”äga sin kvinna” och bestämma allt över henne.
¤ Mannen som använder våld som normal konfliktlösning gentemot alla, män som kvinnor.
Våldsbrott genomsyrar hela samhället
– Tyvärr är det så att våld fortfarande är en del av vår kultur i samhället. Det tror jag är en av orsakerna till att våldsbrotts renderar i betydligt lägre straff än exempelvis narkotikabrott. Narkotikabrottsligheten fungerar som den ”gode fienden” som vi alla kan bekämpa tillsammans medan våldsbrotten genomsyrar hela samhället.
– Genom att vi ständigt har kvinnofrid högt upp på agendan kan vi förändra attityder och hjälpa kommande generationer och till och med förändra och hjälpa männen som slår, säger Birgitta Göransson.