Anna Olsson, projektledare för översiktsplanen på stadsbyggnadskontoret. Foto: Charlotte Olsson

Alla kommuner ska ha en översiktsplan och Göteborgs Stads tidigare översiktsplan från 2009 har nu ersatts av en ny.

– Den gamla var inte helt aktuell, mycket har hunnit ändra sig och utvecklas. Kunskapen är större kring vissa frågor, till exempel kring klimatet och social hållbarhet. Det behövde vara med i översiktsplanen, säger Anna Olsson, projektledare för översiktsplanen på stadsbyggnadskontoret

Nära, sammanhållen och robust

Den nya översiktsplanen bygger i mångt och mycket vidare på inriktningen i den tidigare översiktsplanen; att Göteborg ska fortsätta att utvecklas till vad som nu kallas en nära, sammanhållen och robust stad.

– Det innebär förenklat att Göteborg framför allt ska växa i de redan byggda delarna av staden genom förtätning. Det handlar också om att att Göteborg ska utvecklas mot en stad där det är kortare avstånd till det man behöver i vardagen, för att minimera behovet av längre resor.

Vara en attraktiv stad

Grundtanken med översiktsplanen är att peka på en långsiktigt hållbar utveckling ungefär 20-30 år framåt.

– Det är en bred överenskommelse om vilken stad vi vill ha, med förhoppningsvis mer hållbar utveckling när det gäller hur vi rör oss och förflyttar oss. Men också att det finns möjlighet att fortsätta växa i den takt som behövs för att Göteborg ska vara en attraktiv stad, att ge en möjlighet att fortsätta bygga bostäder och arbetsplatser.

Två detaljerade områden

Två områden är mer detaljerat redovisade i den nya översiktsplanen. Det är centrala Göteborg och Högsbo-Frölunda med Dag Hammarskjöldsleden.

– Det händer mycket och kommer att hända mycket i centrala Göteborg. Det börjar bli ont om mark och vi behöver tänka på hur allt ska få plats. Vi har tittat på var det går att förtäta och på omvandlingsområden, främst Älvstaden, berättar Monica Wincentson, projektledare för delen med centrala Göteborg i översiktsplanen, på stadsbyggnadskontoret.

En växande stadskärna

Det finns fem inriktningar för centrala Göteborg: Att låta stadskärnan växa över älven, att utveckla omvandlingsområdena till tät blandstad, att ta vara på noder (en plats som har möjlighet att skapa ett stadsliv) och stråk, stärka parker och grönstråk utifrån rekreation och biologisk mångfald och att det är brist på den typen av ytor, och att uppgradera kollektivtrafiken.

– Stadskärnan uppfattas som liten och nära i dag. I framtiden kommer man till centrala Göteborg lite längre ut när den centrala delen vidgas med större omvandlingsområden på båda sidor av älven och även södra Hisingen blir en del av centrala Göteborg.

Omvandla led till stadsgata

När det gäller Frölunda-Högsbo med Dag Hammarskjöldsleden har kommunfullmäktige gett i uppdrag att titta på omvandling av leden och ta fram en plan för framtida stadsutveckling, framför allt av Högsbo industriområde och hur det kan bli en blandstad.

-Vi beskriver hur stadsutveckling och omvandling av leden till Boulevard kan ske. Vilka tidsperspektiv det handlar om, vilka etapper och en detaljerad genomgång av hur boulevarden kan se ut. Det är i så fall en stadsgata med ny spårvagnslinje som går från Marklandsgatan ner till området mellan Radiomotet och Järnbrottsmotet, säger Erik Hansson, projektledare för delen Frölunda-Högsbo med Dag Hammarskjöldsleden i översiktsplanen, på stadsbyggnadskontoret, och tillägger att bland annat Trafikkontorets fördjupade trafikutredning har legat till grund för förslaget.

“Härligt med aktuell översiktsplan”

Henrik Kant, stadsbyggnadsdirektör i Göteborgs Stad, tycker att det är härligt att staden nu har en aktuell översiktsplan, efter ett gott arbete av alla inblandade i staden och efter beslut i kommunfullmäktige.

– Att bygga Göteborg nära, sammanhållet och robust innebär så klart att arbeta för att fortsätta läka ihop staden och förtäta. En skillnad från tidigare översiktsplan är att fler områden är utpekade som utredningsområden för kommande bebyggelse. I dessa områden måste dock fördjupningar eller programarbeten genomföras före detaljplanering kan påbörjas och dessa områden innebär ofta större tröskelinvesteringar i teknisk infrastruktur som vatten- och avlopp, gator och kollektivtrafik innan de kan byggas ut, säger Henrik Kant.