– För att bygga en hållbar stad behövs täthet, men den måste också ha bra utemiljöer. Det handlar inte om att bevara varenda kvadratmeter grön yta, utan om att se till helheten när ny bebyggelse planeras. Det gäller att kombinera större gröna ytor med en finmaskig struktur av grönska och mindre parker, säger Helena Bjarnegård, stadsträdgårdsmästare i Göteborg.
Grönstrategin utgår från ett socialt och ett ekologiskt mål. Göteborg ska vara en tät och grön stad som bidrar till ett rikt och hälsosamt stadsliv samtidigt som den har ett rikt växt- och djurliv där ekosystemens tjänster tas tillvara.
300 meter till närmsta park
Det sociala målet förutsätter att människor har tillgång till parker och naturområden och att de är lätta att nå. Grönskan ger också staden en identitet och attraktionskraft.
– De stora stadsparkerna är viktiga och det ska finnas något unikt i varje park. Men det behövs också små och bostadsnära parker, inte minst med tanke på barnperspektivet. Målet är att alla invånare ska ha en mindre park inom 300 meter från bostaden, säger Helena Bjarnegård.
Ekosystem hjälper till
Genom att planera för naturen i staden kan man också dra nytta av den. Träden tar hand om regnvatten, våtmarkerna renar vatten och växtligheten i staden hjälper till att reglera klimatet.
– Det här är ett område där vi behöver utveckla mer kunskap så vi kan skapa stadsmiljöer med biologisk mångfald som bidrar till ett bättre klimat, säger Helena Bjarnegård.
Nio sätt att jobba på
I grönstrategin formuleras nio strategier för att uppnå målen. De är tänkta att användas som riktlinjer i olika faser i stadsutvecklingen – från detaljplan och investeringar till drift och underhåll.
Förutom att stärka de gröna kilarna och blågröna stråken är ambitionen att skapa ett varierat innehåll i parker och naturområden och göra medborgarna delaktiga. Man vill också stärka de gröna kopplingarna och utveckla mer grönt i den hårdgjorda staden.
Grönska och bebyggelse samverkar
Grönstrategin har den befintliga staden som utgångspunkt och varje förtätning kräver sin egen analys.
– Det gäller att fundera igenom varje plats, titta på landskapet och befintlig bebyggelse och anpassa stadsutvecklingen efter hur det ser ut. Vid Selma Lagerlöfs torg finns till exempel en stor grön yta vid sidan av vägen där det passar bra att bygga hus – istället skapar man en park med bra kvalitet inne i området, säger Helena Bjarnegård.
Grönstrategi för en tät och grön stad har tagits fram i nära samarbete med Strategi för utbyggnadsplanering och Trafikstrategi för en nära storstad. Tillsammans med visionen för Älvstaden visar de tre dokumenten på en riktning för hur Göteborg ska utvecklas de närmsta 20 åren.