2026-03-02 | 4 min läsning

Göteborg övade krigsledning under skärpt beredskap

Övning av totalförsvar pågår mellan 2025 och 2027. Det övergripande syftet är att stärka Sveriges motståndskraft. Foto: Lo Birgersson
2026-03-02 | 4 min läsning
Hur leder man en stad om kriget bryter ut? I årets första nationella totalförsvarsövning har Göteborgs Stad prövat sin förmåga att leda, prioritera och samverka under skärpt beredskap.

I början av året genomfördes en nationell totalförsvarsövning inom ramen för Övning av totalförsvar (ÖTF), som leds av Myndigheten för civilt försvar (MCF), runt om i landet. Övningen är en del av arbetet med att stärka Sveriges civila och militära försvar. Syftet är att upprätthålla, pröva och utveckla samhällets förmåga att hantera olika typer av samhällsstörningar, både i fredstid och i krig.

Vid det första övningstillfället deltog Göteborgs Stad tillsammans med 28 kommuner från Västra civilområdet som består av Västra Götalands län och Hallands län.

Foto: Myndigheten för civilt försvar

Övningen i Göteborg genomfördes i slutet av januari och pågick under en heldag. Totalt deltog 40 personer från stadsledningskontoret: beslutsfattare, kommunikatörer, jurister och medarbetare från personalavdelningen och säkerhet och beredskap. Fokus låg på att öva krigsledning under skärpt beredskap.

– I Göteborgs Stad har vi en bra erfarenhet av att öva högsta beredskap. Skärpt beredskap är lite svårare att hantera så därför valde vi att fokusera på det den här gången, säger Frida Larsson, planeringsledare på beredskapsenheten på stadsledningskontoret.

Olika lagstiftningar kan gälla

Under övningen fick deltagarna arbeta i workshops där de skulle lösa olika scenarier. En central fråga var hur staden ska ledas om ordinarie beslutsfattare inte finns tillgängliga när ett krig bryter ut.

Foto: Lo Birgersson

– Tänk dig första dagen i kriget. Vad är det första man gör om det skulle bli krig? Och hur skulle kommunledningen agera om de inte fick tag i kommunstyrelsen? Det var en av utgångspunkterna under övningen, säger Erik Hellström, planeringsledare på beredskapsenheten på stadsledningskontoret.

En annan del handlade om hur olika verksamheter ska prioriteras när resurserna är begränsade och olika lagstiftningar gäller samtidigt.

– Under skärpt beredskap kan det bli så att krigslagstiftning och fredslagstiftning är i gång samtidigt. Det kan också skilja sig mellan olika delar av Sverige. Hur agerar man i ett sådant läge? Och hur kommunicerar man det till allmänheten? säger Erik Hellström.

Detta var den fjärde övningen i krigsledning i Göteborgs Stad de senaste två åren, ett arbete som har intensifierats i takt med det försämrade omvärldsläget.

– Vi har all styrning och styrande dokument på plats. Övningarna är ett sätt för oss att testa vår krigsorganisation och bidra till att öka totalförsvarsförmågan, säger Erik Hellström.

Stora investeringar i beredskap

För att stärka beredskapen har Göteborgs Stad gjort stora investeringar i bland annat nödvatten och upprustning av skyddsrum och även arbetat aktivt med investeringar i reservkraft. Det pågår också ett arbete med trygghetspunkter – platser där invånare ska kunna samlas vid kris eller krig – samt utbildningar och kommunikationsinsatser för stadens medarbetare.

De senaste åren har Göteborgs Stad gjort stora investeringar i bland annat upprustning av skyddsrum. Foto: Lo Birgersson

– Jämfört med många andra kommuner har vi kommit långt och det är mycket som händer. Men vi är inte i mål, säger Erik Hellström.

Fler övningar planeras

Under året kommer Göteborgs Stad att genomföra fler övningar inom ramen för ÖTF och då kommer stadens alla förvaltningar och bolag att involveras. ÖTF avslutas med en större övning våren 2027.

– Kommunen spelar en väldigt viktig roll i totalförsvaret om det skulle blir krig. Vår uppgift är att skydda civilbefolkningen och se till att samhället och verksamheterna fungerar så långt som möjligt. Vår stad är en stor organisation och utbildningar och övningar är avgörande för att alla ska veta vad de ska göra, säger Frida Larsson.

Höjd beredskap

Regeringen kan besluta om höjd beredskap för att stärka Sveriges förmåga att försvara sig. Det kan ske vid krig, krigsfara eller vid allvarliga säkerhetspolitiska kriser i omvärlden. Höjd beredskap är ett samlingsnamn för nivåerna skärpt beredskap och högsta beredskap.

Skärpt beredskap

Den lägre av de två nivåerna. Beslut om skärpt beredskap tas om Sverige bedöms vara i krigsfara eller om det råder mycket allvarliga förhållanden på grund av krig i vårt närområde. Samhället ska då börja ställa om för att möta totalförsvarets behov, samtidigt som ordinarie verksamhet ska fortsätta så långt det är möjligt.

Högsta beredskap

Den högsta nivån och gäller automatiskt om Sverige är i krig. Regeringen kan också besluta om högsta beredskap vid krigsfara. All samhällsverksamhet ska då inriktas på att stödja totalförsvaret. Myndigheter och kommuner krigsorganiseras och allmän tjänsteplikt införs.

Källa: Kriskommunikation.se


Länkar:
Göteborgs Stad – Säkerhet och beredskap
Myndigheten för civilt försvar
Här kan du läsa mer om Övning i totalförsvar




Prenumerera så du inte missar något nytt!