Göteborg rätt tåligt för extremt väder enligt ny rapport

Utredningen handlar både om dagens väderrisker och vad som kan komma i framtiden, eftersom klimatförändringarna väntas ge mer extremt väder, till exempel fler kraftiga regn.

Klarade Gudrun bra

– På det stora hela är Göteborg ganska robust inför extrema väderhändelser, jämfört med andra städer, säger Leif Johansson på stadskansliet som lett utredningen.

– I andra städer som drabbats på senare år – Arvika, Kristianstad, Prag och många andra platser i Europa – är riskerna för översvämningar mycket större redan med nuvarande nederbördsmängder, säger Leif Johansson.

Han tycker att vi fått fullskalebevis för detta i samband med stormen Gudrun i januari 2005. Den klarade Göteborg ganska bra, trots extremt högt vatten i Göta älv.

”Älven lutar inåt”

– Efter Gudrun har vi fått mer kunskap om älvens beteende, till exempel hur älven ”lutar inåt”, särskilt när det blåser hårt från väst. Lutningen gör att vi inte kan resonera om samma säkerhetsnivåer utmed hela stan, eftersom det kan skilja uppemot 20 cm i medelvattenstånd mellan Torshamnen och Lärjeholm, säger Leif Johansson.

Det är en omfattande utredning som nu läggs fram för kommunstyrelsen. SMHI har fått i uppdrag att bedöma vilka påfrestningar klimatförändringarna kan leda till i Göteborgsområdet och sannolikheten för olika extrema väder under de kommande 50 respektive 100 åren.

Osäkerheten är ganska stor, men troligen kommer den lokala medeltemperaturen att höjas med 3-4 grader de närmaste 100 åren. Antalet dagar med mer än 5 plusgrader ökar från cirka 200 till 250 dagar per år och sannolikheten för mer extremt väder ökar.

Glaciärsmältning tar lång tid

Havsnivån vänats stiga – främst för att havet utvidgar sig när det blir varmare – kanske så mycket som 0,9 meter på 100 år. Effekten av att de stora landisarna – glaciärerna – kan komma att smälta av ett varmare klimat bedöms ta mycket längre tid, uppemot 1.000 år eller mer.

– Om havsnivån höjs så mycket och vi får en storm liknande Gudrun, har vi betydande problem. Då räcker inte de nuvarande säkerhetsnivåerna, säger Leif Johansson.

Det är då Brunnsparken och 20 procent av centrala stadens gator och cykelbanor blir översvämmade. I det värsta klimatscenariot är sannolikheten för en sådan händelse lika stor som för en Gudrun idag, nämligen en procent på ett år – eller 63 procent på 100 år.

Stadskansliet har i samarbete med flera av stadens förvaltningar försökt bedöma de framtida effekterna av extrema väderlägen och vad som behöver göras. Här är några punkter:

• Stadsbyggnad:
Mycket stora värden riskeras av de framtida klimatscenarierna. Befintliga invallningar och marknivåer behöver ses över. Ett bättre planeringsunderlag för ras och skred behövs.

• Energiförsörjning:
Mycket höga vattenstånd kan ge problem i det lokala elnätet. Inom ramen för rimliga kostnader bör nät och transformatorstationer säkras i de svagaste delarna. En isbarksstorm – som senast förekom i Sverige 1921 – kan knäcka nätet för inkommande el och ge långvariga skador. Men det nya värmekraftverket vid Rya gör stadens energiförsörjning mer robust.

• Rent vatten:
Dricksvattenförsörjningen är känslig för långvarigt regn, höga vattenstånd och saltuppträngning. Dagens redan höga riskbilder förstärks av klimatförändringarna. Omfattande åtgärder krävs för att förstärka dricksvattenförsörjnigen. Kretsloppskontoret och va-verket planerar åtgärder.

• Avfall och miljö:
Deponierna i Torsviken och Arendal behöver säkras för läckage av föroreningar om havsnivån stiger.

• Transportnätet:
Kanske den del som är mest känsligt för extremt väder, eftersom vattenavrinningen inte fungerar vid högt vattenstånd och kraftiga regn. Här konstateras att det inte är möjligt att till rimliga kostnader säkra trafiksystemet mot extrema vädersituationer.