Göteborg visar vägen för cirkulär landskapsarkitektur

I en ny publikation lyfter Sveriges arkitekter fram åtta projekt som visar på den ekologiska, ekonomiska och sociala nyttan med att jobba cirkulärt med landskapsarkitektur. Syftet är att inspirera aktörer inom bygg- och anläggningsbranschen. Två av exemplen, Färjenäsparken och förskolan Hoppet, kommer från Göteborgs Stad.

– Det är väldigt hedrande och roligt att kunna inspirera andra. Både för Göteborgs Stad, men också för de medarbetare som har varit med och drivit på för att de här projekten ska bli mer cirkulära. Det är också ett kvitto på att vi ligger i framkant när det gäller hållbar landskapsarkitektur, säger Johan Rehngren, stadsträdgårdsmästare i Göteborgs Stad.

Viktigt med helhetsperspektiv

Enligt Johan Rehngren handlar cirkulär landskapsarkitektur om att ha ett helhets- och livscykelperspektiv i alla delar av byggkedjan. Det inkluderar allt från övergripande gestaltning till materialval och återbruk, upphandling av entreprenörer och val av byggprocesser och lösningar.

Förskolan Hoppet på Hisingen blev klar 2021 och är ett pilotprojekt inom stadsfastighetsförvaltningens innovationsprogram för klimatneutralt byggande. Foto: Angélica Ekberg

– Det är också viktigt att ta tillvara på de erfarenheter och kunskaper som finns på en plats och bara förändra det som är nödvändigt. Om vi ser till att skapa miljöer som människor uppskattar kommer de miljöerna också att hålla längre över tid, säger han.

Höga krav på minskat klimatavtryck

I exemplet med Färjenäsparken, som är byggd på gammal hamn- och industrimark, anpassades gestaltningen efter befintliga strukturer med markföroreningar. I utbyggnaden ställde Göteborgs Stad höga och tydliga krav på återbruk och minskat klimatavtryck.

Tillsammans med landskapsarkitekter och utförare hittade Göteborgs Stad kreativa lösningar som påverkade gestaltningen av parken. En lösning handlade till exempel om att täcka över föroreningar – på så sätt skapades variation i en annars plan gräsyta.

I Färjenäsparken finns 85 olika trädarter med ursprung från Europa, Nordamerika och Asien. Förutom att träden skapar förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv, gör den stora artvariationen att planteringarna blir mindre känsliga för olika sjukdomar. Foto: Christina Pettersson

Återbruk spelade också en central roll i utbyggnaden. Ett 30-tal stora träd som behövde flyttas på grund av bygget av Västlänken, finns nu i Färjenäsparken. Material som pålkap och ränndalssten från stadens lager har fått nya funktioner som kantsten.

– Landskapsprojekt har ofta en stor påverkan på miljön och stort klimatavtryck. Det är därför viktigt att vi lyfter fram projekt som Färjenäsparken där vi prövat nya metoder och ser att det fungerar, säger Johan Rehngren.

Pilotprojekt för klimatneutralt byggande

Det andra kommunala Göteborgsexemplet som beskrivs i Svenska arkitekters publikation är förskolan Hoppet i Backa. Den byggdes 2021 och var ett pilotprojekt för stadsfastighetsförvaltningens innovationsprogram för klimatneutralt byggande.

–  Det känns jätteroligt att Hoppet lyfts fram som ett bra exempel. Men det allra roligaste är att de goda exemplen kommer branschen till godo så att vi kan göra bra saker tillsammans framåt, säger Angélica Ekberg, strategiansvarig för cirkulär byggnation på stadsfastighetsförvaltningen.

Stort fokus på återbruk

Vid bygget av Hoppet utgick man från platsens förutsättningar och ambitionen var att bevara så mycket som möjligt av den befintliga naturen. Bland annat bildar de två stora blodbokarna som fanns på platsen nu en port in till förskolegården. Projektet hade också ett stort fokus på återbruk.

På Hisingen bygger stadsfastighetsförvaltningen förskolan Friedländers gata som ska vara klar i vinter. Det byggprojektet har också ett stort fokus på återbruk och cirkulär landskapsarkitektur. Bland annat har de stålbalkar som fanns i den tidigare byggnaden blivit en pergola på gården. Foto: Angélica Ekberg

– Både gatsten, markplattor och delar av lekutrustningen är återbrukade. När vi inte kunde hitta återbrukat material försökte vi använda det som fanns på platsen, till exempel trä från fällda träd. Vi har också valt att ha ett staket i trä istället för ett i metall.

Viktiga lärdomar

Lösningarna och lärdomarna från bygget av förskolan Hoppet har tagits vidare till andra byggprojekt inom stadsfastighetsförvaltningen. Återbruk finns numera med som ett krav i alla projekt.

– Exakt hur mycket som ska vara återbrukat skiljer sig mellan olika projekt, men målet är att alla ska med på tåget i den här omställningen. Det gäller också för grundprincipen att alltid utgå från den enskilda tomten och bevara och skapa växtlighet, säger Angélica Ekberg.