Det var nästa två år sedan den senaste guiden gavs ut. Kretsloppskontoret har med bidrag från Förpackningsinsamlingen tagit fram sorteringsguiden. I den finns i stort sett allt som kan dyka upp som avfall i vardagen och den beskriver vart avfallet ska lämnas för att det ska få den mest miljöriktiga behandlingen. Förutom att den delas ut till alla hushåll går den även att beställa kostnadsfritt från Kretsloppskontoret eller ladda ner från kontorets webbplats. Sorteringsguiden är den mest nedladdade filen hos Kretsloppskontoret.
En miljon kilo avfall per dag
Varje dag, året runt lämnar göteborgarna efter sig över en miljon kilo avfall. Matrester, förpackningar, glas, porslin, gamla TV-apparater, datorer, mobiltelefoner, batterier, lysrör, färg, lack och lim. Allt detta ska tas om hand på ett miljöriktigt sätt. Mycket går att återvinna och farliga ämnen ska ut ur kretsloppet.
För inte så länge sen kördes allt till tippen. Nu vet vi bättre. I ett kretsloppsanpassat samhälle är avfallet en resurs. Nästan hälften kan återanvändas eller återvinnas: den gamla kapsylen kan bli en ny mutter, tvättmedelspaketet en skokartong. Lika mycket går att kompostera. En liten del är så giftigt att det kan skada miljön och människors hälsa. Sådana ämnen måste vi lära oss hantera och helst undvika.
Kretsloppsnämnden
Kretsloppsnämnden leder arbetet med att kretsloppsanpassa Göteborg. Nämnden ansvarar för avfalls-, vatten- och avloppsfrågor. Ansvarsområden är bland annat övergripande planering, upphandling och beställning av avfalls- och va-tjänster, taxor, kundkontakter och information. Kretsloppskontoret är en kommunal förvaltning som ser till att de politiska besluten genomförs. Verksamheten finansieras helt av avfalls- och va-taxor.
Producentansvar
Regeringen har bestämt att varje företag som tillverkar, importerar, fyller eller säljer förpackningar eller förpackade varor ansvarar för att använda förpackningar samlas in
och återvinns. Det kallas producentansvar. Förpackningar är en av de första varugrupperna som fått ett producentansvar.
De utgör en stor volym av hushållsavfallet och är relativt enkla att åtgärda. Producenterna har bildat fem materialbolag som samarbetar utan vinstsyfte under namnet Förpackningsinsamlingen.
Producentansvar gäller även tidningspapper, elektriska och elektroniska produkter, däck och bilar. På sikt ska fler branscher omfattas. Det ska vara lika enkelt att lämna en vara till återvinning som det är att köpa den. Materialen ska cirkulera tills de inte går att återvinna mer.
Förpackningsinsamlingen
När producentansvar för förpackningar infördes 1994 bildade industri och handel fyra
materialbolag: Plastkretsen, Returwell, svensk Kartongåtervinning och MetallKretsen.
Tillsammans bildade bolagen Förpackningsinsamlingen som samordnar arbetet och informerar om insamling och återvinning.
De bildade även Registret för producentansvar (REPA) som hanterar avgifterna för de företag som ansluter sig. Bolagen samarbetar med Svensk GlasÅtervinning som bildades redan
1986 då insamlingen av glasförpackningar startade. Förpackningsinsamlingen, REPA och materialbolagen drivs utan vinstintresse.