Göteborgarna kan kolla sin klimatpåverkan i nytt webbtest
En liknande tjänst har funnits på miljöförvaltningens hemsida i några år, men har hunnit bli föråldrad och ska tas bort. Principen är dock densamma: Man fyller i hur man bor, reser och lever och får sen ett slutresultat i antal ton koldioxid (CO2).
Förslag på förbättringar
– På det nya Klimatkontot får man mer feedback på resultaten. Man kan också välja om man vill fylla i exakta värden eller göra en mer översiktlig test med standardvärden, berättar Svante Brandin, miljöutredare på miljöförvaltningen.
– Man kan också få förslag på förbättringar. Om man till exempel åker mycket bil, har hög elförbrukning eller shoppar mycket så kan man få tips att tänka igenom de vanorna.
– Och när man har resultatet framme, kan man jämföra och se hur det skulle se ut om alla levde på samma sätt. Det kan vara tankeväckande, säger Svante Brandin.
”Duscha kortare tid, skippa flygresorna”
Och det var tankeväckande för undertecknad, som testade på premiärdagen. Jag har ingen bil, cyklar mycket och shoppar lite men fick ändå inte mer än ett hyfsat klimatsaldo: 4,7 ton CO2 per år. Det är en bra bit över vad som krävs för en hållbar utveckling.
Så jag får en del tips av Klimatkontot om hur jag kan minska utsläppen: Duscha kortare tid, köp snålspolande kranar eller munstycken, skippa flygresorna och släng inte så mycket mat.
Fast när jag klickar på knappen ”Om alla gjorde som du” blir miljösamvetet lite bättre: I så fall skulle jordens CO2-utsläpp minska från 50 miljarder ton till 32 miljarder ton. Alltid något.
Telefonmöten har minskat klimatpåverkan
Göteborg är en av de första kommunerna i landet som använder Klimatkontot, tillsammans med Stockholm och Umeå. Tjänsten har tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet, som även kommer att sköta uppdateringar åt Göteborg.
Göteborg har varit med och bekostat utvecklingen av tjänsten, tillsammans med bland andra Naturvårdsverket, Svenska kyrkan och Naturskyddsföreningen.
– Vi har suttit ihop och jobbat med tjänsten, fast de flesta möten har varit telefonmöten för att minska restid och klimatpåverkan, säger Svante Brandin.
Han berättar att IVL och samarbetspartnerna först tog fram en nationell variant. Sedan har man gjort lokala anpassningar, till exempel för fjärrvärmen som skiljer sig åt mellan kommunerna.
Olika resultat för kollektivtrafiken
– Även beläggningen i kollektivtrafiken skiljer sig en hel del mellan städerna, vilket ger olika stora utsläpp per person. I Göteborg har vi förstås frågor om spårvagnsresorna, där CO2-utsläppen skiljer sig från till exempel Stockholms tunnelbana.
Och vilken av de två ger lägst utsläpp?
– Det beror på om man räknar i restid eller reslängd. Spårvagnen är bättre om man räknar per person och minut, medan t-banan är bättre om man räknar på resans längd, eftersom t-banan går snabbare än spårvagnen, säger Svante Brandin.
