Göteborgarna känner sig allt mer trygga i sin stad

För fjärde året i rad har göteborgarna fått svara på frågor om sin upplevda trygghet i staden, i en undersökning som görs av Göteborgs universitet på uppdrag av Göteborgs Stad. Andelen som känner sig trygga har ökat till 65 procent, jämfört med 61 procent förra året och 55 procent 2022, då undersökningen gjorde för första gången.

– Jag är positivt överraskad att ökningen är så stadig, trygghet tar tid att bygga upp. Detta visa Göteborgs Stad, civilsamhället och polisen gör ett bra jobb. Jag tänker inte minst Framtidskoncernens insatser i utsatta områden, och vårt samarbete med polisen, som heter Trygg i Göteborg, säger Kaj Larsson, planeringsledare på avdelningen brottsförebyggande och trygghet på stadsledningskontoret.

Tryggheten varierar mellan olika områden

Hur trygga människor känner sig varierar betydligt mellan olika grupper och geografiska områden. Liksom tidigare år känner sig kvinnor mindre trygga än män.

– 43 procent av kvinnorna anger att de har nycklar eller annat tillhygge i handen när de går hem om kvällarna. För män är motsvarande siffra 16 procent, säger Kaj Larsson.

Var man bor påverkar också tryggheten. 86 procent av de som äger sin egen bostad känner sig trygga i sitt bostadsområde, med siffran är lägre, 74 procent, för dem som hyr sin bostad. Av dem som bor i utsatt område känner sig 53 procent trygga i sitt bostadsområde. Detta är dock en ökning med tre procentenheter sedan 2023.

– Vi ser fortfarande föräldrar som inte vågar gå på föräldramöten på kvällen. Även om alla siffror visar en förbättring, finns mycket arbete kvar att göra, säger Kaj Larsson.

Hbtqi-personer mer brottsutsatta

Undersökningen innehåller för första gången också frågor om invånarnas utsatthet för brott. Mellan 12 och 20 procent av göteborgarna uppger att de utsatts för brott, antingen de senaste tolv månaderna eller under sitt liv. Även här skiljer sig siffrorna åt beroende på bostadsområde och kön. I det här fallet är män mer utsatta än kvinnor.

Svaren som sticker ut mest är att göteborgare med hbtqi-identitet rapporterar en brottsutsatthet i sitt bostadsområde, men en anmärkningsvärt mycket högre brottsutsatthet på andra platser i staden.

– Det är ett viktigt fynd. Sedan är det svårt att tolka en siffra som står för sig själv såhär. Brott innefattar ju inte bara våld, utan också kränkningar och annat. Det krävs mer fördjupade samtal med den här gruppen för att förstå vad det handlar om, säger Kaj Larsson.

Rapporten har lett till åtgärder

Göteborgs Stad började göra den återkommande trygghetsundersökningen 2022, där samma frågor ställdes till alla, för att få en samlad bild av hela staden.

– Trygghetsrapporten ger utrymme för Göteborgs politiker att fånga upp viktiga frågor. Den ger också förvaltningar och bolag möjlighet att agera inom sina områden. Även göteborgare som vill göra sina röster hörda får ett statistiskt underlag att hänvisa till, säger Kaj Larsson.

Tidigare års rapporter har till exempel gett upphov till Göteborgs Stads satsning med trygghetsvärdar ombord på kollektivtrafiken fyra kvällar i veckan. Det arbetet inleddes förra sommaren.

– Det är ännu för tidigt att se i statistiken hur det slagit ut, men kanske kommer vi se något i nästa undersökning, säger Kaj Larsson.