Göteborgarna ska rekordminska koldixidutsläppen
Borgmästaravtalet är en överenskommelse mellan städer i Europa om att vara mer ambitiösa i klimatarbetet än EU:s officiella mål.
Bättre än beräknat
Göteborg skrev under avtalet i februari 2009. Då hade 372 städer gått med, nu har den skaran utökats till drygt 1.300 städer. Och nu har stadskansliet arbetat fram en handlingsplan om hur målen ska uppnås, en plan som kommunstyrelsen godkände på onsdagen.
Beräkningarna visar att Göteborgs Stad klarar sitt åtagande att göra mer än EU:s 20-procentmål, men det är hårfint: 21 procents minskning mellan 1990 och 2020 ser det ut att bli.
– Det kanske inte låter så mycket, men här har vi varit tvungna att räkna på ett visst sätt, så som Borgmästaravtalet föreskriver, säger Katrina Folland, planeringsledare på stadskansliet.
– Till exempel ingår vår elanvändning här, den har vi inte räknat med tidigare. Och vi räknar elen som om den producerades ute i Europa, inte i Sverige.
– Ändå ser det ut som att vi klarar det – men det kommer att krävas fortsatt stora ansträngningar.
Temperaturen får inte öka mer än två grader
Utslaget per invånare blir minskningen av koldioxid alltså 38 procent. Men ”per capita”-måttet är lite tveksamt.
– En del andra städer använder sig av ”per capita” och säger att de ska klara 40 procent, så vi ligger alltså nästan där. Men i slutänden handlar det ju om att begränsa jordens temperaturökning till två grader, det är det enda viktiga måttet, säger Katrina Folland.
Hon säger att tjänstemännen ser materialet som en bekräftelse på att Göteborg är på rätt väg.
– Men nu har politikerna en chans att titta på beräkningarna och säga ifrån om de vill gå snabbare fram.
Det krävs nya biogasanläggningar
För att nå 21 procents koldioxidminskning till 2020 krävs stora investeringar inom transporter och bostäder, till exempel att omvandlingen av kollektivtrafiken i projekt K 2020 genomförs och att stadens översiktplan ÖP verkligen tillåts styra utvecklingen.
Nödvändigt för att nå så stora minskningar är också nya anläggningar för produktion av biogas och förnyelsebar el, vissa av dem är redan på gång.
– Göteborg Energi satsar mycket på biogas, bland annat planeras en rötningsanläggning av hushållsavfall, och en anläggning kallad GoBiGas, en satsning på produktion av biogas genom förgasning av biobränsle och spill från skogsbruket, berättar Katrina Folland.
Enligt planerna ska Göteborg år 2020 ha 11 procent förnybara bränslen i sitt energisystem, att jämföra med 4 procent år 2004.
– Ändå kommer basen i energisystemet år 2020 fortfarande att vara bensin, diesel och naturgas. Men vi har en mycket större andel biobränsle och vindkraft jämfört med idag och 1990, säger Katrina Folland.