När Göteborgsmodellen tog form under projektåret 2006 var den resultatet av erfarenheter från flera olika arbetssätt.
– Projektgruppen plockade de bästa bitarna från tre olika modeller och utvecklade en strategi som vi trodde skulle passa oss, säger samordnaren Christina Norman och fortsätter:
– Vi har snart genomfört 60 revisioner. Under årens lopp har det gjorts några smärre justeringar, men nu vet vi var styrkorna och utmaningarna finns, säger hon.
Boenden, arbeten och sysselsättningar
När brukarrevisionerna introducerades var målsättningen att försöka fånga upp synpunkter från olika verksamheter. Det kunde handla om olika former av boenden, arbete eller sysselsättningar som vänder sig till personer med antingen intellektuell eller psykisk funktionsnedsättning.
Verksamheterna har själva fått beställa en revision och också betalat en avgift för tjänsten.
– Till en början genomförde vi cirka tio revisioner om året. Pengarna som kom in täckte arvoden till våra revisionsteam och betalade samordnarens arbete en dag i veckan, säger Christina Norman.
Erfarenheterna var så positiva att uppdraget nu fördubblats, och sedan i våras har målsättningen höjts till 20 revisioner per år.
”Väldigt utvecklande”
I teamen som genomför revisionernas intervjuer ingår alltid brukare med egna erfarenheter av den verksamhet som ska granskas.
Maria Lilja gjorde sin första revision 2013.
– Jag var på ett aktivitetshus här i Göteborg och fick höra talas om brukarrevisorerna. Jag tyckte det lät roligt och anmälde mitt intresse. Sedan fick jag gå en tredagarsutbildning där vi bland annat lärde oss intervjuteknik.
Maria Liljas första revision ägde rum i Mölndal 2013 och hon är helt inställd på att fortsätta flera år till.
– Det har varit väldigt utvecklande, säger hon.
Innan ett revisionsteam besöker en verksamhet samlas man en dag för att förbereda sig. Dag 2 genomförs besöket med intervjuer av såväl brukare som personal. Tredje dagen går teamet igenom intervjuerna och utvärderar de sammanlagda svaren med hjälp av ett färgsystem.
– Rött betyder att man har en hel del att jobba med. Gult innebär att det finns en del frågetecken, och grönt att det ser väldigt bra ut. Oftast är det mest grönt och gult – men jag har varit med om att det varit väldigt rött också, säger Maria Lilja.
Redovisar ett sammandrag
Två veckor efter besöket återvänder revisionsteamet till den granskade verksamheten för att berätta vad man kommit fram till.
– Vi i teamet sätter oss i mitten, med personal, enhetens chef och brukare i en ring runt om kring oss. Sedan redovisar teamet ett sammandrag av intervjuerna och för ett samtal om verksamheten. Alla får också med sig en skriven rapport som ett resultat av revisionen, berättar Christina Norman.
Ralph Söderberg, som är behandlingsassistent för familjeboenden, har nyligen varit med om sin första revision.
– Som anställd är man ju väldigt intresserad av att kunna utveckla verksamheten och få veta vad som är viktigt för brukarna. Det kändes bra att höra vad de tycker, säger han och fortsätter:
– Vi hämtar in synpunkter på andra sätt också, men eftersom revisionen kommer utifrån är den mer oberoende.
Fler kommuner visar intresse
I takt med att den så kallade Göteborgsmodellen etablerats och nått framgångar har den också väckt intresse.
I Kungälv och Partille kommuner har planeringsträffar genomförts, och i Mölndal har man till och med gjort flera revisioner.
– Modellen är inte knuten till målgruppen utan kan användas även i andra sammanhang, säger Christina Norman som redan haft en förfrågan från äldrevården i Örgryte, och samma dag som vi talas vid just lagt sista handen vid en rapport om ett boende för ensamkommande flyktingbarn.
– Och så håller vi på att lär oss hur vi ska kunna anpassa modellen för att kommunicera med personer som inte har något tal, eller kanske befinner sig på en tidig utvecklingsnivå. Det finns en stor efterfrågan i stadsdelarna efter att få veta vad de tycker som inte kan prata.