2004-12-17 | 3 min läsning

    Göteborgs ekonomi i mittfåran bland västsvenska kommuner

    Större risk och svagare långsiktig beredskap - men å andra sidan starkare kontroll över resultatet. Så ser Göteborgs finansiella profil för 2003 ut i jämförelse med övriga kommuner i Västra Götaland som nu är klar.

    Den finansiella profilen är en enkel, pedagogisk modell som pekar ut ekonomiskt starka och svaga sidor – utan en enda siffra. Med hjälp av modellen kan kommunerna i Västra Götaland jämföra sin ekonomiska utveckling med varandra. Modellen är särskilt utformad för att vara ett lättförståeligt komplement till kommunernas egna årsredovisningar.

    Stadsdelarnas ekonomi under kontroll

    – Tanken är att man snabbt ska kunna se kommunens svaga och starka sidor. Den visar på ett pedagogiskt sätt den ekonomiska ställningen och utvecklingen jämfört med övriga kommuner, säger Hans Petersson, koncernredovisningschef på stadskansliet.

    Göteborg klarar jämförelsen bra. Den finansiella profilen för 2003 placerar kommunen kring genomsnittet i regionen. Men den visar också på en starkare resultatutveckling och budgetföljsamhet under senare tid.

    – En förklaring är att kommunen lyckats få stadsdelarnas ekonomi under kontroll. Det förbättrade resultatet stärker också kommunens riskförhållande jämfört med övriga kommuner, vilket är nödvändigt med tanke på Göteborgs förhållandevis låga soliditet, säger Hans Petersson.

    Det är i egenskap av sin andra roll, som analytiker på Kommunforskning i Västsverige, KFI, som Hans Petersson utvecklat analysmodellen tillsammans med Björn Brorström, professor vid
    Göteborgs universitet.

    ”Viktigt att jämföra”

    Efter flera års utveckling används nu modellen av nästan alla kommuner i Västra Götaland. Den har också spridit sig till bland annat Hallands, Jönköpings och Västernorrlands län.

    Succén kan bero på att den finansiella profilen är redovisning utan siffror. Istället består den av ett spindeldiagram med fyra axlar – fyra övergripande ekonomiska perspektiv. Däremellan finns åtta nyckeltal.

    Kring en cirkel, som är genomsnittet för de analyserade kommunerna, formas själva profilen.

    – Att jämföra sig med andra är en viktig dimension. Om kommunen är annorlunda än snittet kan det vara bra att ta reda vad förklaringen är. Varför är det så – och vill vi ha det så? säger Hans Petersson.



    Prenumerera så du inte missar något nytt!