Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i Göteborgs Stad. Här fattas de övergripande besluten som har stor betydelse för hela stan. Politikerna i kommunfullmäktige utser också vilka som ska ingå i kommunstyrelsen och andra nämnder och styrelser.
Fullmäktige har 81 ordinarie ledamöter som utses i allmänna val. Den senaste mandatperioden har företrädare för socialdemokraterna, moderaterna, folkpartiet, vänsterpartiet, miljöpartiet och kristdemokraterna suttit i kommunfullmäktige. Sammanträdena, som hålls en gång i månaden, utom i juli och augusti, är öppna för allmänheten och sänds även i närradion och finns även på www.goteborg.se.
Om kommunfullmäktige kan sägas vara stadens riksdag är kommunstyrelsen dess regering. Kommunstyrelsens 13 ordinarie ledamöter och fem ersättare är förtroendevalda politiker på heltid. Dessutom är tre ledamöter i överförmyndarnämnden heltidspolitiker. Arvodet för de heltidsförtroendevalda uppgår under 2006 till 45 260 kronor i månaden. Dessutom finns cirka 25 politiska tjänstemän som anställts av partierna men avlönas av Göteborgs Stad och har anställningsavtal enligt särskilda regler.
Fritidspolitikerna, det vill säga de allra flesta i stadsdelsnämnderna och övriga nämnder och styrelser, har ”vanliga” jobb men får arvode för sina uppdrag. Ordförande och vice ordförande får arvode baserat på styrelsearbetets tyngd. En stadsdelsnämndsordförande får till exempel 24 procent av heltidsarvodet som ersättning för det uppdraget.
I registret över förtroendevalda i Göteborg finns omkring 1.350 personer med. Drygt 800 har uppdrag i kommunfullmäktige och någon nämnd eller styrelse. Övriga är till exempel nämndemän eller medborgarvittnen.
För att vara valbar till förtroendeuppdrag i en nämnd eller styrelse i Göteborg måste man vara folkbokförd i kommunen. När det gäller uppdrag i stadsdelsnämnderna eftersträvar partierna att deras företrädare också ska bo i stadsdelen, men det är inget krav. Valbarheten gäller hela Göteborgs Stad. För bolagsstyrelserna, som lyder under aktiebolagslagen, gäller andra regler.
Nya gränser för valdistrikten
Läs noga på röstkortet så du inte går fel på valdagen! Platsen för din vallokal kanske inte är densamma som vid förra valet.
Inför valet 2006 har gränserna för valdistrikten gjorts om. De följer inte längre församlingsgränserna utan har justerats för att stämma med de administrativa gränser som används i staden.
Röstning på institution
En vecka före den ”riktiga” valdagen, den 10 september, kan boende på institutioner av olika slag lämna sina röster i de allmänna valen. Ett 50-tal valfunktionärer åker runt till fängelser och äldreboenden, sammanlagt nästan 70 institutioner, och tar emot de boendes röster.
Det innebär bland annat att antalet vallokaler är något färre, men i de fall som avståndet blivit för stort har särskilda röstmottagningsställen ordnats.
Skärpt ID-kontroll
Ta med körkort eller annan legitimation när du ska rösta. Det gäller både vid förtidsröstning och i vallokalen. Riksdagen har nämligen beslutat att skärpa kontrollen vid röstning för att höja säkerheten. Är du inte känd av den som tar emot din röst måste du visa upp en ID-handling. Har du inte med dig något ID-kort kan någon som känner dig intyga vem du är. Den personen måste då kunna legitimera sig.
Vem får rösta?
Det är tre val som äger rum den 17 september. För alla tre gäller att man måste ha fyllt 18 år senast på valdagen för att få rösta. Dessutom gäller följande:
I riksdagsvalet kan den rösta som är svensk medborgare och är eller någon gång varit folkbokförd i Sverige.
Till region- och kommunfullmäktige kan den rösta som är:
• svensk medborgare och folkbokförd i Sverige
• EU-medborgare eller medborgare i Norge eller Island och folkbokförd i Sverige
• medborgare i något annat land och har varit folkbokförd i Sverige i tre år.