2025-09-29 | 3 min läsning

Göteborgs landshövdingehus i ny utställning

Landshövdingehusen är en göteborgsk innovation. På vykortet syns utsikten från Redbergsparken mot Bagaregården. I slutet av november öppnar utställningen Landshövdingehus 150 år på Göteborgs stadsmuseum. Foto: Göteborgs stadsmuseums arkiv
2025-09-29 | 3 min läsning
Göteborgs mest ikoniska hustyp fyller 150 år. Det firar Göteborgs stadsmuseum med en ny utställning om landshövdingehusens uppgång, fall och återupprättelse.

Utställningen Landshövdingehus 150 år öppnar lördagen den 22 november.

– Vi vill att besökarna ska kliva in i landshövdingehusens typiska miljö och känna sig hemma. Utställningen bjuder på rikligt med historiska och samtida bilder, roliga fakta och oväntade berättelser, säger Caroline Mårtensson, utställningsproducent.

Genom modeller, föremål, ritningar, byggdetaljer, fotografier och film får besökarna följa utvecklingen från det första bygglovet till rivningsvågen på 1960-talet, och vidare till dagens höga kulturhistoriska status. Utställningen visar hur husen stilmässigt skiftade från enkla trähus till arkitekturstilar som nyklassicism, nationalromantik och funkis.

Plaskdammen i Kungsladugård 26 juni 1935. Foto: Hjörnearkivet, Göteborgs stadsmuseum

Första bygglovet beviljades 1875

10 november 1875 fick Göteborg sitt första bygglov till det som senare skulle kallas för landshövdingehus, tack vare landshövdingen Albert Ehrensvärds omtalade dispens. Hustypen, som består av en bottenvåning i sten och två övervåningar i trä, uppstod ur tidens akuta bostadsbrist och behovet av att snabbt bygga många arbetarbostäder i den växande industristaden.

Landshövdingehusen rundade brandlagstiftningen, som endast tillät två våningar av trä, genom att uppföra en bottenvåning i sten. Här originalritningen över det första landshövdingekvarteret Ananasen i Annedal, som revs på 1970-talet. I utställningen visas en stor drygt tre meter lång modell av kvarteret. Bild: Göteborgs stadsmuseums arkiv

Landshövdingehusen kom att förbättra levnadsstandarden för tusentals göteborgare som tidigare bott i misär. År 1945 bodde omkring hälften av alla göteborgare i ett landshövdingehus.

En lokal innovation

– En bild av ett landshövdingehuskvarter är så omisskännligt Göteborg. Historiskt står de för vardagslivet i arbetarstaden, i nutiden för tradition och charm. Landshövdingehusen är en lokal innovation som berättar om samhället, tiden, platsen och stadslivet. Arkitekturen och konstruktionen är också kulturhistoriskt intressanta, och många är välbevarade ner på detaljnivå, säger Anette Lindgren, bebyggelseantikvarie på Göteborgs stadsmuseum.

Ockupanter på Sprängkullsgatan 1 1988. Foto: Peter Claesson, Hjörnearkivet, Göteborgs stadsmuseum

Från rivningshot till kulturarv

På 1960-talet ansågs landshövdingehusen omoderna och värdelösa, och många revs. Men rivningsprotester växte fram och opinionen vände. I dag är husen kulturhistoriskt skyddade och en självklar del av Göteborgs identitet.

– Det är roligt att äntligen få bjuda publiken på en stor utställning om landshövdingehus på Stadsmuseet. Många göteborgare har minnen och starka band till husen, som närmast blivit en symbol för Göteborg, säger Carina Sjöholm, museichef.

Utställningen Landshövdingehus 150 år 

  • Öppnar på Göteborgs stadsmuseum 13 lördag 22 november
  • Klockan 13 blir det invigning med tal, mingel och karameller i foajén
  • Museichef Carina Sjöholm och landshövding Sten Tolgfors hälsar välkomna
  • Det blir också föredrag om landshövdingehus i Companisalen med museets bebyggelseantikvarier Anette Lindgren och Fredrik Badh


Länk: Göteborgs stadsmuseum

Husnallarnas ockupation på Sprängkullsgatan 1988. Foto: Peter Claesson, Hjörnearkivet, Göteborgs stadsmuseum


Prenumerera så du inte missar något nytt!