Visst har du säkert känt att det blåser friskt när du kommer runt vissa gathörn. Det är en del i det så kallade lokalklimatet som finns kring byggnader och på gator och torg i alla städer. I ett unikt projekt arbetar forskare från Göteborgs universitet och högskolan i Gävle med att kartlägga några platser i Göteborg och hur göteborgarna själva uppfattar sitt lokalklimat och vad utemiljön betyder för människorna. Något liknande har inte gjorts i Sverige tidigare.
För blåsigt för parkbänken?
– Vi hoppas hitta exempel. Till exempel hur blåsigt det får vara innan folk slutar använda parkbänken. Vi saknar referenser idag, säger Ulla Westerberg som är arkitekt på högskolan i Gävle.
Ibland har vi importerat idéer från till exempel Sydeuropa med en traditionell plaza som Gustaf Adolfs Torg.
– Man tar en form från ett annat klimat som kanske inte passar här, menar Ulla Westerberg.
Mer medvetna stadsplanerare
Forskningsprojektet ”urbana klimatrum” ska försöka ta fram samband mellan fysiska egenskaper, till exempel blåst, och sociala egenskaper hos olika platser i staden. Målet är också en bättre medvetenhet vid nybyggen i städer. Lokalklimatet försvinner i alla andra saker som stadsplanerarna ska ta hänsyn till menar Ulla Westerberg.
– Mycket handlar det om att sätta sökarljuset på klimatet och att planerarna lägger märke till klimatet, säger Ulla Westerberg.
Rullande väderstation
Under två veckor rullar en mycket märklig vagn omkring på Göteborgs gator och torg. På en lite cykelkärra sitter metallrör och olika slags lådor. Det rör sig om en portabel station för vädermätning. Med hjälp av dessa instrument går det att mäta temperatur, marktemperatur, vindstyrka och vindriktning, kort- och långvågig strålning och partiklar. 
De platser som studeras i Göteborg är Gustaf Adolfs Torg, Kronhuset, Jussi Björlings Plats och Kungsparken. Vid flera tillfällen under olika årstider mäts vädret samtidigt som ett antal människor på dessa platser får frågor om hur de uppfattar klimatet.
– Vi frågar om vad de gör, tycker, upplever och känner, berättar miljöpsykolog Igor Knez från högskolan i Gävle.
Unikt projekt
Byggnaders påverkan på lokalklimatet är ingen ny kunskap. Det har arkitekter och stadsplanerare känt till i flera tusen år. Men att mäta klimatet samtidigt som människor själva får beskriva hur de upplever en plats är unikt och kan ge ny kunskap.
Projektet är tvärvetenskapligt och det deltar så skilda forskare som arkitekt, psykolog och naturgeograf. Det leds av Ingegärd Eliasson på Klimatgruppen på Naturgeografiska avdelningen vid Institutionen för Geovetenskaper vid Göteborgs universitet.
När Göteborg är färdigstuderat är det Luleås tur. Fyra år pågår projektet. Om drygt ett år kan de första resultaten komma.
1.200 enkäter
Omkring 600 boende och 600 som arbetar i centrala Göteborg har också fått en enkät med frågor om hur de uppfattar klimatet i Göteborg och om de tycker att olika platser är till exempel fula, vackra eller blåsiga. Allra mest intressanta är de personer som bott i andra städer tidigare och som har något att jämföra med.
Mast granskar gatuklimat
Docent Ingegärd Eliasson i stadsmiljögruppen leder projektet. Hon har också ett parallellprojekt som pågår i centrala Göteborg. På Torggatan står en stor mast som stäcker sig från marknivå och högt upp mellan husen. Utefter masten finns mätutrustning för väder.
Projektet specialgranskar klimatet på en gata mellan två hus. Bland annat mäts vinden och temperaturen både på insidan och utsidan av husens väggar. Detta lokalklimat påverkar bland annat uppvärmningen av hus och hur luftföroreningar sprids på en gata. Resultaten ligger också till grund som modell för hur ventilationen i staden fungerar berättar Ingegärd Eliasson.