– Det handlar om framtidsarter som inte provats så mycket i innerstaden men som ska klara framtidens utmaningar med extremväder”, säger Johannes Josefsson, trädspecialist, stadsmiljöförvaltningen.
Träden i pop up-parkerna förgyllde stadens 400-årsjubileum och levererade skugga och grönska på Jubileumsområdet i Frihamnen. Vissa av dessa parker modifieras nu och placeras i stället i innerstaden, bland annat på Kungsgatan och på Grönsakstorget.
– Samtliga träd är inköpta för att de ska vidare till permanenta ställen. Men de kan stå temporärt i ytterligare två tre år. I stället för att köpa in träd direkt från en plantskola till en plats har vi ett hållbarhetstänk där vi köper in träden några år tidigare. Då får vi ta del av träden tidigare och kan låta dem vara inne i stan, säger Johannes Josefsson.
Nya större växtbäddar
Åtta av träden får dock sin permanenta plats redan nu under hösten. De kommer att planteras ut där det saknas ett träd som tidigare dött eller som ersättning av ett träd som är sjukt och behöver tas ner. Träden som återplanteras kommer att få helt nya, större växtbäddar med bland annat biokol, pimpsten och grönkompost.
– Träden kommer kunna stå där lång tid framöver och ha gott om utrymme under mark för rötterna att växa i, säger Johannes Josefsson.
Östra Larmgatan, Bastionsplatsen, Vallgatan och Linnéplatsen är några av platserna där träden får sina nya hem. Valet av träd är väl anpassade efter platsen de ska stå på.
– På Östra Larmgatan planterar vi till exempel ett pagodträd bredvid en uteservering. Det väljer vi för att det har en klen grenarkitektur vilket inte ger så stor beskuggning under vinter och vår. Det slår ut lite senare på våren så vi får ta del av den eftertraktade vårsolen och ger med sitt sirliga bladverk en lätt skugga på sommaren. Det finns alltid en tanke bakom valet av träd.
Har inte provats tidigare
Utmärkande för de träd som planteras är att det är arter vars namn inte klingar bekant för den breda allmänheten. De har inte provats i innerstaden tidigare och har hämtats till Göteborg eftersom det är träd som tål mer torka och värme.
– Det är träd som ska klara framtidens utmaningar med extremväder och långa perioder av värme och torka, ungefär som den stadens träd fick prova på under försommaren då det var väldigt torrt. Stadens träd ska på sikt kunna ta hand om exempelvis dagvatten, luftföroreningar och vindregleringar, men dessa typ av ekosystemtjänster kan de inte leverera om de inte trivs och kan utvecklas på platsen. Därför är det så viktigt att vi väljer rätt träd för rätt plats, säger Johannes Josefsson.
Mycket parklind i dagsläget
Det finns fler anledningar att plocka in nya arter, berättar Johannes Josefsson. En är att träden i innerstaden till stor del består av parklind. Om det skulle komma in sjukdomar bland dessa träd skulle det kunna bli förödande för stadens trädbestånd.
– Genom att få in fler arter sprider vi riskerna och vi skapar en resistent och robust stad.
Kinesträd, pagodträd, oriantalisk platan, kejsarträd, europeisk bäralm och strandek heter de åtta träd som nu planteras permanent. Vissa har inte testats alls i Göteborg, medan någon av arterna återfinns ibland annat Trädgårdsföreningen.
– Vi testar dem i liten skala. Alla har lite olika egenskaper. Kejsarträdet får stora häftiga blad och blommar med lila trumpetliknande, vackra blommor på bar kvist i maj juni. Kinesträdet är verkligen ett riktigt framtidsträd som blommar på sommaren när inget annat blommar – vilket är bra för vår biologiska mångfald eftersom det gynnar blommor och bin. Därefter får det magiska orangea höstfärger.