För snart 50 år sedan, i oktober 1952, lämnade de fem sista hästarna hos Göteborgs Renhållningsverk sina stallar på Östra Stationen vid Gullbergsvass.
Trotjänarna hade gjort sina sista rundor i staden – nu tog bilarna över.
Denver, Drake, Eros, Felix och Ferm hette dessa sista fyrbenta kamrater, som gubbarna på Renhållningsverket nu fick säga farväl till. Hästarna var goda vänner, inte bara till renhållarna, utan också till många gamla göteborgare, som än i dag minns de stora och trygga djuren.
Jobbar för socker
Axel Svensson hette en av renhållarna, anställd på ”verket” mellan 1947 och 1981. Han kom under den tiden i kontakt med både hästar och bilar – och det var ingen tvekan om vilket han tyckte bäst om. Så här berättar Axel i skriften ”Renhållare lyfter på locket”:
– Efter att ha jobbat i fastighetsrenhållningen, latrinhämtningen och Skräppekärr, kom jag till gaturenhållningen, där jag blev kvar hela arbetslivet. Vi hade häst och vagn och vi var fyra man som sopade i Nordstan, från fyra på morgonen till elva på förmiddagen.
– Jobbet började med att man ryktade och selade på hästen, innan vi gick ut. Hästen han bara gick, man behövde inte styra den. Han stannade själv där man hade sopat ihop högarna.
– En gång när jag var ny, gick jag före hästen och sopade, då han plötsligt stannade. Hur jag än ropade åt honom: Ali!, så rörde han sig inte. Jag kunde inte förstå vad det var frågan om. Då kom en gubbe ut från ett kafé och gav Ali socker. När han fått det och en klapp, började han gå igen. Han var van att få socker där, varje dag.
Pansarfordon i utförsbacke
Med ett namn, nästan som en häst, kom i augusti 1952 de första exemplaren av den självupptagande sopmaskinen ”Faun” till Göteborg – ett pansarvagnsliknande fordon, försett med två hjul fram och ett bak.
Framtill fanns två roterande tallriksborstar av stål. En gummiplatta samlade ihop skräpet i en sträng, som sedan sopades upp av ett elevatorverk med 31 piasavaborstar, för att slutligen hamna i en behållare, rymmande en kubikmeter.
En vattentank på 600 liter skulle se till att strila vatten framför borstarna, för att binda dammet.
På papperet var den nya maskinen bra, men mannarna som skulle sköta den, upptäckte snart bristerna. Axel Svensson berättar:
– När man sopat ett tag och fått fullt lass i fronten, så lättade den i aktern. Jag körde en gång på Kungshöjd. När Faunen var full så reste han sig upp och tippade framåt, precis när jag var på väg ner mot Kaserntorget på Hvitfeldtsgatan. Det såg illa ut. Nu hoppar jag, tänkte jag.
– Till slut fick jag den på rätt köl. Där nere vid backens slut stod en gubbe med en ångvält. Han hade sett mig riskera att tippa överbord hela backen ner och undrade vad jag hade för mig.
-Till slut bytte dom ut Faunen. Det var jag glad för, avslutar Axel Svensson.
Renhållning – ett antikt problem
Renhållning av större städer och samhällen har varit ett problem, ända sedan antiken. I mitten av 1800-talet pågick en omfattande utveckling av denna teknik i de europeiska städerna – och Göteborg var inget undantag.
Stadens första vattenklosetter kom till när Sahlgrenska sjukhuset byggdes på 1850-talet. Regler för latrin- och sophämtning, samt gaturenhållning, lanserades på 1860- och 70-talen, men först 1885 bildades Göteborgs Renhållningsverk.
Allt om detta finns att läsa i den utomordentliga boken ”Smutsguld & dödligt hot”, författad av Ola Wetterberg och Gunilla Axelsson och utgiven av Renhållningsverket och Chalmers 1995.
Renhållningsfakta
- 1931 hade Göteborgs Renhållningsverk 389 arbetare och 27 tjänstemän anställda. Antalet hästar var 150 och bilarna 25 stycken.1945 fanns det 400 arbetare och 42 tjänstemän. Antalet hästar hade minskat till 118, medan Verket nu ägde 68 bilar – av vilka 20 dock var avställda på grund av bränslebrist!1952 hade antalet arbetare ökat till 490 och tjänstemännen var 45. Bilparken bestod nu av ca 150 fordon, medan verkets fem sista hästar gick i ”pension”.2002 är Renova Västsveriges ledande avfalls- och återvinningsföretag. Delägare är 11 kommuner och antalet anställda ca 700, varav 200 räknas som renhållningsarbetare. Renova omsätter årligen 800 miljoner kr och behandlar ca 690.000 ton avfall. Av företagets ca 100 sopbilar drivs 33 med gas.