2007-11-12 | 3 min läsning

    Göteborgs Stad samlade många poäng i Kommunkompassen

    553 av 800 möjliga. Så många poäng fick Göteborg när Sveriges kommuner och landsting, SKL, utvärderade stadens organisation. Det är första gången en svensk storstad mäts enligt metoden "Kommunkompassen", så jämförelser är svåra att göra. Men enligt SKL är det ett mycket gott resultat för en kommun som gör sin första utvärdering.

    Kommunkompassen är ursprungligen en norsk metod för att utvärdera hur väl kommuner svarar upp mot sina uppdrag gentemot invånarna. Sedan SKL anammade metoden för fem år sedan har ett 60-tal svenska kommuner granskats, men det är första gången en stad med över 100.000 invånare har satts under lupp.

    Metoden går ut på att analysera en kommun ur fyra aspekter; dess politiska system, förmedling av tjänster, förmåga som arbetsgivare och utvecklare av lokalsamhället.

    Ledningen granskas

    Kommunkompassen utvärderar alltså inte verksamheterna i sig utan sättet att leda dem och sättet att samspela i organisationen. Därför har inga invånare i staden intervjuats, men däremot ett 50-tal ledande politiker, chefstjänstemän i förvaltningar och bolag samt fackliga företrädare.

    Utvärderarna har även granskat officiella dokument och kommunens hemsida, och resultatet har poängsatts efter en speciell tabell.

    – Det görs mängder av interna och externa utvärderingar kontinuerligt i kommunen, men den här varianten är lite speciell genom att den utgår från ett tydligt medborgar- och brukarperspektiv, säger Suzanne Olofsson Åberg på stadskansliets enhet för organisation och IT-utveckling.

    Både positivt och negativt

    I utvärderingen fick organisationen bland annat beröm för en tydlig rollfördelning mellan politiker och tjänstemän, ledarskapsutvecklingen, styrnings- och uppföljningsarbetet och utvecklandet av varumärket Göteborg som evenemangsstad.

    Stadens organisation fick även beröm för sin höga grad av delegerat ansvar, en struktur som samtidigt fick kritik då den också försvårar enhetliga förhållningssätt i den stora organisationen.

    På samma sätt bedömdes informationskanalerna till medborgarna vara välutvecklade, men att ett mer kommunövergripande brukarfokus saknas. En samordnad struktur på hemsidorna och ett gemensamt system för synpunktshanteringen efterfrågades.

    Förbättringsarbete pågår

    – Det är punkter som vi redan jobbar för fullt med att åtgärda, till exempel får vi en helt ny webbsida efter nyår och vårt Kontaktcenter lite senare. Men i den här utvärderingen fick man inga poäng för vad som är på gång utan bara för det som redan är i drift. Så på de punkterna får vi förhoppningsvis ännu högre poäng om det blir en ny utvärdering framöver, säger Suzanne Olofsson Åberg.

    Rapporten innehåller kapitelvis sammanställningar på organisationens styrkor och ”förbättringsområden”, punkter som kan ligga till grund för utvecklingsarbetet.

    – Nu är det viktigt att ta till sig de här synpunkterna för att utveckla staden, säger Suzanne Olofsson Åberg.



    Prenumerera så du inte missar något nytt!