2030 ska svenska städer ha en så kallad krontäckning på minst 25 procent, enligt det nationella mål som Naturvårdsverket satt upp.

Göteborg siktar en bra bit över och börjar med det mest trädglesa området i stan. Innanför vallgraven är krontäckningen bara 3,6 procent, och Östra Larmgatan når bara upp till 2,2 procent.

Det är svårt – men inte omöjligt – att plantera nya träd på gatan.

– Det är trångt och vi måste ta hänsyn till byggnader, ledningar under mark och allt annat. Men vi får försöka pussla, välja arter som är lämpliga för platsen och bygga växtbäddar som passar för de träd som planteras, säger Jesper Krantz, projektledare för pilotprojektet på stadsmiljöförvaltningen.

Det gäller att planera växtbäddarna noga och ha koll på befintliga ledningar under jord. Håkan Falkenby och Jesper Krantz på stadsmiljöförvaltningen tar nya beslut under arbetets gång. Foto: Elisabeth Klingberg

Klimatskydd och luftrenare

Fler träd behövs för att staden ska kunna hantera effekterna av klimatförändringarna. Stadsträden reglerar vind, tar hand om nederbörden och ger skugga. Under varma dagar kan avdunstningen från bladverket sänka temperaturen lokalt.

Med höstens nyplanteringar får Östra Larmgatan totalt tio träd. I mitten av oktober anländer de första träden – två barrträd.

Trädet i förgrunden är ett träd från stadens tillfälliga plantskola. Nu får det sällskap av sju nya träd. Foto: Cecilia Wannebo

– Tidigare har det i stort sett bara planterats lövträd i staden. Men vi försöker få in fler barrträd, just för att de binder föroreningar under hela året, säger Jesper Krantz.

Arbetet ska vara slutfört i slutet av oktober och då har tallarna fått sällskap av fyra pagodträd och en amerikansk bäralm.

Stor konkurrens under mark

Varje träd behöver minst 25 kubikmeter växtbädd, och det kräver en hel del planering för att få till. Olika typer av ledningar – vatten, el och fjärrvärme – är redan nedgrävda och kommer konkurrera om trädrötternas behov av utrymme.

– Det här är ett uppdrag från kommunfullmäktige för en miljon kronor, och det finns planer på att plantera fler träd inom vallgraven nästa år, säger Jesper Krantz, projektledare för pilotprojektet på Östra Larmgatan. Foto: Elisabeth Klingberg

Det är också praktiska frågor som måste lösas.

– Egentligen vill vi få sammanhängande växtbäddar till träden på båda sidor om gatan, och gräva upp hela gatans bredd. Men gatan kunde inte stängas av dagtid och att arbeta nattetid skulle störa boende. Istället gräver vi lite djupare och bredare, säger Jesper Krantz.

Samarbete en nyckelfråga

Eftersom det grävs i marken där 1600-talsstaden en gång låg är arkeologer från stadsmuseet på plats för att dokumentera och ta prover.

Jesper Krantz tror att kompromisser och samarbete är avgörande för att staden ska lyckas med att uppnå målet med 30 procent krontäckning. Att entreprenaden för pilotprojektet också byter ut de gamla cykelpollarna som står strax intill är ett exempel på hur olika delar inom staden samverkar.

– Besluten att få in mer grönska är tydliga. Men vi måste bygga staden tillsammans, annars kommer vi ingen vart, säger han.

Växtbäddarna består av makadam blandat med biokol som gör att trädrötterna kan leta sig ner djupt i marken. Foto: Elisabeth Klingberg