<p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad söker nya ledamöter till sina fem rättighetsbaserade råd. Genom dialog och samråd bidrar råden till att stärka kunskapen hos ansvariga i frågor som påverkar livsvillkoren för de olika målgrupperna. Alla råd verkar utifrån en demokratisk grundsyn, mänskliga rättigheter och principen om icke-diskriminering.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Detta innebär uppdraget</strong>:</h2><p class="wp-block-paragraph">Som ledamot ska du kunna representera någon av rådens målgrupper och delta i minst sex sammanträden om året. Du ska också ha tid att läsa in material inför samråd och aktivt delta i arbetsgrupper.</p><p class="wp-block-paragraph">Ledamöterna utses av kommunstyrelsen för en mandatperiod på fyra år. Uppdraget är arvoderat.</p><p class="wp-block-paragraph">Sista dagen att lämna förslag på ledamöter är<strong> 30 september.</strong></p><p class="wp-block-paragraph">Möjlighet att lämna förslag på ledamöter till hbtqi-rådet kommer ske senare i höst.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Länkar:</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Läs mer om råden och hur du gör en intresseanmälan:</p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/goteborgs-stads-rad-for-samverkan/goteborgs-stads-rad-for-funktionshinderfragor">Göteborgs Stads råd för funktionsrätt</a></p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3agbg.page.feda651d-2ca9-4fbf-a806-5d4f3e3c81af">Göteborgs Stads pensionärsråd</a></p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a201792474448421">Göteborgs Stads råd för den nationella minoriteten romer</a></p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a20140311-124120">Göteborgs Stads råd för den sverigefinska minoriteten</a></p><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Har du frågor?</strong> <br>Kontakta <a href="mailto:rattighetsbaserade.rad@stadshuset.goteborg.se">rattighetsbaserade.rad@stadshuset.goteborg.se </a></p></div><p class="wp-block-paragraph"><br></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><a href="mailto:redaktionen@vartgoteborg.se">redaktionen@vartgoteborg.se</a></p>

 Är du engagerad i frågor som rör funktionsrätt, nationella minoriteter eller äldres villkor? Då kan du nu föreslå dig själv eller någon annan som ledamot i något av Göteborgs Stads rättighetsbaserade råd.

Illustration med prat- och tankebubblor i olika färger mot en svart bakgrund.

medium

thumbnail

medium_large

twofiftypx

fivetwentypx

article-topp

<div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Tästä voit lukea artikkelin suomeksi:</h3><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://vartgoteborg.se/p/goteborg-juhlii-15-vuotta-suomen-kielen-hallintoalueena/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborg juhlii 15 vuotta suomen kielen hallintoalueenaa</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">Allt färre göteborgare kan finska. Men Maarit Jaakkola, andre vice ordförande i Göteborgs Stads råd för den sverigefinska minoriteten, har märkt av ett ökat intresse för finsk identitet och kultur.<br><br>– Det verkar ha blivit mer attraktivt att identifiera sig som sverigefinne. Det finns fler av andra och tredje generationen som vill upptäcka språket och kulturen, säger Maarit Jaakkola.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="528" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Maarit-Jaakola-1000.jpg" alt="" class="wp-image-147885" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Maarit-Jaakola-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Maarit-Jaakola-1000-300x158.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Maarit-Jaakola-1000-768x406.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Maarit-Jaakola-1000-250x132.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Maarit-Jaakola-1000-520x275.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Maarit-Jaakola-1000-730x385.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Maarit Jaakkola är andre vice ordförande i Göteborgs Stads råd för den sverigefinska minoriteten.</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Stora skillnader inom gruppen</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Själv är hon född i Finland, kom till Sverige för 13–14 år sedan och är docent vid Göteborgs universitet.<br><br>– De flesta kom hit på 1960- och 70-talen och jobbade inom industrin. De som är i min ålder är oftast andra generationens invandrare som är födda och har gått i skolan här, säger hon och fortsätter:<br><br>– Vi är egentligen en ganska blandad grupp, med olika kön, åldrar, utbildningsnivå och religion. Det kan göra det svårt att svara när vi som minoritet får frågan ”vad vill ni?”.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Håller språket och kulturen levande</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Maarit Jaakkola tror att det har varit avgörande att staden tillhör det finska förvaltningsområdet.<br><br>– Förvaltningsområdet är ett instrument för att hålla språket och kulturen levande. Det sverigefinska minoritetsrådet har gett oss möjlighet att föra våra synpunkter vidare till politikerna. Jag har svårt att se att vi som grupp kan finnas utan att tillhöra det finska förvaltningsområdet, säger hon.<br>En viktig aspekt är rätten till viss kommunal service på finska. I Göteborg finns fyra förskolor med verksamhet på finska. Samma sak på två av stadens äldreboenden, men där behövs fler platser.<br><br>– Det är många i kö och svårt att hitta personal som kan och vågar tala finska, säger Maarit Jaakkola.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Näst största finskspråkiga kommunen</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Även Tarmo Ahonen är ledamot i minoritetsrådet. Han flyttade till Sverige på 1960-talet för att jobba på Volvo och var tidigt engagerad i att Göteborg skulle bli finskt förvaltningsområde.</p><p class="wp-block-paragraph"><br><br>– Argumentet var att Göteborg var den näst största finskspråkiga kommunen i Sverige efter Stockholm, säger Tarmo Ahonen.<br><br>I början blev han ofta kontaktad av finskspråkiga föräldrar som efterfrågade skola och barnomsorg på finska. Något som tidigare var vanligt, men som från 1980-talet och framåt blev alltmer sällsynt.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="680" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Tarmo-800.jpg" alt="" class="wp-image-147887" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Tarmo-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Tarmo-800-300x255.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Tarmo-800-768x653.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Tarmo-800-250x213.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Tarmo-800-520x442.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Tarmo-800-730x621.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Tarmo Ahonen var med från början och engagerade sig i att Göteborg skulle ingå i det finska förvaltningsområdet. Foto: Hanna Leppänen Ahonen</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hur ska kulturen bevaras?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Numera sätter Tarmo Ahonen inte längre språkfrågan främst. Frågan är hur kulturen ska leva vidare.<br><br>Han ser positivt på initiativ som till exempel Studieförbundet Vuxenskolans kulturhus för nationella minoriteter, som har fått 1,8 miljoner kronor i föreningsstöd från Göteborgs Stad, men tycker inte att föreningsbidrag är det bästa sättet att finansiera satsningar av det här slaget.<br><br>– Jag vill ha bättre samordning. Nu ligger det alldeles för mycket på föreningar och frivilligorganisationer att upprätthålla minoritetskulturerna, säger Tarmo Ahonen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Bibliotek och skola kan göra mycket</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">För Maarit Jaakkola är det finska språket fortsatt i fokus. Hon frågar sig om det ens finns en sverigefinsk kultur utan någon koppling till finskan, och lyfter värdet av att integrera språket i samhällets strukturer.<br><br>– Bibliotek och skola kan göra mycket för att den yngre generationen ska upptäcka minoritetsspråken och även bli intresserade av att föra kulturarvet vidare, säger Maarit Jaakkola.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Göteborg som finskt förvaltningsområde</strong></p><ul class="wp-block-list"><li>Sedan den 1 februari 2011 ingår Göteborg i det finska förvaltningsområdet. Det innebär att du som pratar finska eller tillhör den sverigefinska minoriteten har särskilda rättigheter enligt minoritetslagen.</li><li>I praktiken betyder det bland annat att det finns förskola, äldreomsorg och myndighetsinformation på finska. Göteborgs Stad får ett årligt statsbidrag finskt förvaltningsområde som ska användas till de merkostnader som uppstår i kommunen med anledning av minoritetslagen.</li><li>Kulturförvaltningen ansvarar för att den sverigefinska dagen, 24 februari, firas varje år.</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sa-arbetar-goteborgs-stad-med/manskliga-rattigheter/nationella-minoriteter/finskt-forvaltningsomrade" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Finskt förvaltningsområde</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p>

Göteborg firar 15 år som finskt förvaltningsområde

<p class="wp-block-paragraph">Söndag 13 september är det val till riksdag, region och kommun. Valdeltagandet skiljer sig mellan olika grupper och geografiska platser i Göteborg. Statistik från valet 2022 visar att valdeltagandet är lägre bland äldre. Därför skickar Göteborgs Stad ut vykortet som en av flera insatser i det valstärkande arbetet.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är förstås frivilligt att rösta, men ingen ska behöva avstå för att informationen känns krånglig eller för att man inte vet hur det går till. Demokrati bygger på att alla har möjlighet att vara med och påverka, säger Radia Al-Masri, planeringsledare demokrati på förvaltningen för demokrati och medborgarservice.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><strong><em>&#8221;När vi pratar med äldre märker vi att många inte känner till att det finns olika sätt att få hjälp att rösta. En del vet till exempel inte att det går att få hjälp att rösta hemma om man inte kan ta sig till en vallokal&#8221; </em></strong></p><p class="wp-block-paragraph"><br>Radia Al-Masri</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="716" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/rada-al-masri-800.jpg" alt="Porträtt av Radia Al-Masri framför en vit vägg." class="wp-image-151070" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/rada-al-masri-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/rada-al-masri-800-300x269.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/rada-al-masri-800-768x687.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/rada-al-masri-800-250x224.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/rada-al-masri-800-520x465.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/rada-al-masri-800-730x653.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Radia Al-Masri, planeringsledare demokrati på förvaltningen för demokrati och medborgarservice.</figcaption></figure></div></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hjälp att rösta i hemmet</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Vykortet berättar när och hur du kan rösta, vad du behöver ta med dig till vallokalen och vilket stöd som finns om du behöver hjälp. Där framgår bland annat att förtidsröstningen börjar den 26 augusti. Den som inte kan ta sig till en röstningslokal kan under vissa förutsättningar få hjälp att rösta i hemmet.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Vill du ha hjälp och stöd att rösta?</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Den som behöver hjälp att rösta kan få information och stöd genom Göteborgs Stads kontaktcenter på 031-365 00 00.</p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/politik-och-demokrati/val-och-folkomrostningar-i-goteborg/val-2026" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Val 2026</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/politik-och-demokrati/val-och-folkomrostningar-i-goteborg/jag-rostar" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Jag röstar! Gör du?</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">– När vi pratar med äldre märker vi att många inte känner till att det finns olika sätt att få hjälp att rösta. En del vet till exempel inte att det går att få hjälp att rösta hemma om man inte kan ta sig till en vallokal, säger Radia Al-Masri.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Röstkortet behöver inte tas med</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Vykortet berättar också om en nyhet inför årets val. Den som har en digital brevlåda, till exempel Kivra, får i år sitt röstkort digitalt. Den som inte har en digital brevlåda får röstkortet med posten. På röstkortet står vilken vallokal du kan rösta i på valdagen.</p><p class="wp-block-paragraph">– Digitala röstkort är något nytt och vi vet att digitalisering kan väcka många frågor och skapa oro bland äldre. Därför vill vi informera om att du inte behöver ta med röstkortet när du ska rösta. Det viktiga är att du kan visa vem du är, till exempel med id-kort, körkort eller pass, säger Radia Al-Masri.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Flera insatser för att öka valdeltagandet</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Vykortsutskicket är en av flera insatser för att öka valdeltagandet. Göteborgs Stad arbetar också med riktade insatser för unga, personer med funktionsnedsättning och boende i områden där valdeltagandet är lägre. Dessutom finns fem seniora valambassadörer som besöker mötesplatser runt om i staden.</p><p class="wp-block-paragraph">– De pratar om valet, försöker förklara hur det fungerar och lyssnar på vad äldre tänker och funderar över. De är också örat mot marken och hjälper oss att förstå målgruppen bättre, säger Radia Al-Masri.</p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Kategorier

Följ oss på sociala medier!

Vårt Göteborg, Göteborgs Stads tidning

Göteborgs Stads rättighetsbaserade råd söker ledamöter

Detta innebär uppdraget:

Länkar:

Relaterade artiklar