Läs också: God vattenkvalitet är värd miljarder

Miljöförvaltningen har genom Josefine Evertsson och Johan Erlandsson, båda miljöutredare, drivit och samordnat framtagandet av Göteborgs Stads åtgärdsplan för god vattenstatus, där stadens olika förvaltningar och bolag varit med i arbetet.

Ska nå upp till EU:s vattendirektiv

– Takten på åtgärder för dagvattenrening måste öka och det finns ett behov av att restaurera vattenmiljöer för att stärka den biologiska mångfalden. I stadsmiljön vill vi till exempel arbeta med att öppna kulverterade vattendrag och återskapa naturliga kantzoner längs våra åar och bäckar i den mån det går, säger Josefine Evertsson som är miljöutredare på miljöförvaltningen.

Planen har tagits fram för att kunna ta ett helhetsgrepp kring vattenfrågan och ger förutsättningar för att kommunen ska kunna nå upp till EU:s vattendirektiv och miljökvalitetsnormer för vatten och kommunens egna miljömål. En stor del i åtgärdsplanen går ut på att utveckla samarbetet och att ta fram rutiner och verktyg för att kunna bedriva vattenförvaltningen på ett mer effektivt sätt.

Lokala åtgärdsprogram ska driva på själva genomförandet av de fysiska åtgärderna som kommer att vara avgörande för att nå de miljömål som rör vatten.

Mål: Bättre ekologisk- och kemisk status

Bara tre vattendrag, två sjöar och två kustvatten av totalt 41 ytvattenförekomster når i dag upp till god ekologisk status. Det är framförallt fysisk påverkan och övergödning som påverkar vattenmiljöerna, men även försurning till viss del. Vad gäller kemisk status är det ingen som når upp till detta.

– Det finns två ämnen som överskrids överallt i hela Sverige; kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel, men även om man plockar bort dessa komponenter så är det många av våra vatten som inte uppnår god kemisk status. I Göteborg har vi till exempel problem med tributyltenn som tidigare använts i båtbottenfärger och PFAS som är högfluorerade ämnen och extremt svårnedbrytbara i miljön, säger Josefine Evertsson.

I planen konstateras att många vattendrag har fyllts igen och vattnets väg genom landskapet har förändrats. Det finns nu en vilja att restaurera detta och öppna upp igen.

Skurit av vandringsvägar för fisk

– Historiskt har man inte förstått det ekologiska sambandet när man har skurit av vandringsvägar för fisk och lagt igen vattendrag och när man väl har byggt är det svårt att restaurera så att de blir mer naturliga igen. Att fisk ska kunna vandra i vattensystemet och ha tillgång till platser för att reproducera sig, hitta mat och växa upp är avgörande för att vi ska ha goda vattenmiljöer.

Flera av Göteborgs Stads förvaltningar planerar för att rusta för skyfall och höga vattenflöden.

– Då finns det en nytta med att restaurera vattenvägarna i staden så att vi skapar mer plats för vattnet. Det handlar till exempel om att öppna kulverterade vattendrag. Genom att klimatanpassa staden med hälp av naturen kan vi både förbättra motståndskraften mot översvämningar och samtidigt förbättra vattenkvaliteten, grundvattenbildning och biologisk mångfald.

Samarbetet med andra kommuner ska stärkas

Vad gäller dagvatten behöver åtgärdstakten öka. Medborgarna är en del av den processen, genom att ta hand om sitt vatten för bevattning och att inte tvätta bil på uppfarten till exempel, framhålls det. Vattenhänsyn behöver stärkas över lag och kunskapen om vattenfrågor behöver därför öka.

Vad gäller dricksvattnet ska samarbetet med andra kommuner stärkas. Göta älvs vattenskyddsområde fick nya föreskrifter i maj ifjol. Det pågår även ett arbete om förstärkt vattenförsörjning i regionen utöver den tillsyn och vattentäktsskydd som åtgärdsplanen hanterar.

Komplexa miljögifter

Miljögifter är ett gissel i samhället generellt och kunskapen om dessa bör bli bättre, inte minst PFAS-ämnen vars värden överskrids. PFAS används i en mängd olika produkter och förekommer till exempel i stekpannor med non stick-beläggning, i textilimpregnering, kosmetika och livsmedelsförpackningar.

– Det är ganska komplext att jobba med. PFAS består av tusentals ämnen. Några är förbjudna, men många används fortfarande och det tillkommer nya hela tiden vilket är en utmaning.

Vattnets påverkan från trafik och industrier nämns som ett specifikt område i åtgärdsplanen.

– Det är många urbana vattendrag som påverkas mycket från trafik och infrastruktur samt industrier. Där behöver åtgärdstakten öka och vi måste implementera långsiktigt hållbara metoder för att ta hand om dagvattnet, både i stor och liten skala, säger Josefine.

“Intressekonflikter”

Längs med kusten är exploateringsläget högt, inte bara på grund av bebyggelse utan även utbyggnad av bryggor, pirar, småbåtshamnar samt muddring. Detta påverkar grunda områden och andra känsliga miljöer i kustvattnen, speciellt ålgräsängar och grunda mjukbottnar, biotoper som behöver skyddas och bevaras, enligt Johan Erlandsson. ÄVen de få blåmusselbankar som finns kvar bör skyddas, då blåmusselförekomsten har minskat dramatiskt i Göteborgs kustvatten de senaste två decennierna.

– Här behöver åtgärder tas fram för hur staden ska minska den påverkan och vad man måste göra för att skydda växt- och djurlivet längs kusten.

I staden finns också intressekonflikter kring ytor i staden.

– Där finns en vilja att bygga bostäder och förtäta. Samtidigt ska vi kunna ta hand om vattnet på ett bra hållbart sätt och hitta en bra balans. Vi måste stärka vattnets status helt enkelt.

Kunskapen om vattenmiljöerna blir bättre

Tillsammans med andra kommuner diskuteras också åtgärdsprogram för huvudavrinningsområde i kommunen. Kunskapen om våra vattenmiljöer, och vad som påverkar dem, förbättras hela tiden.

En av de viktigaste lärdomarna är att de naturliga vattenmiljöerna och deras biotoper måste bevaras för att kunna få gratis ekosystemtjänster. Att återskapa landskapets vattenhållande förmåga, genom att restaurera våtmarker för att minska risken för översvämningar så att inte skiftena blir så stora och höga, är viktigt.

– Vi hoppas att vattenhänsyn ska genomsyra hela samhällsutvecklingen och att vatten ska ha en naturlig plats i staden och att vi ska komma framåt i synen på avrinning, säger Josefine och tillägger:

– Det är också vår förhoppning att vi ska öppna upp kulverterade sträckor och synliggöra naturliga kanaler inte bara i centrum, utan även runt omkring. Vi har tittat på historiska vattendrag som har kulverterats, och tittar på möjligheten att öppna dem igen och skapa resiliens för att återställa vattendragen till det ursprungliga.

För att påverka både kemin och biologin?

– Ja, att man återskapar ett vattendrag och att då återskapa de biologiska funktionerna möjliggör för växt- och djurlivet att återetablera sig och det skapar även trevnad i stadsrummet med grönska.

Ett minskat flöde gör att upptagningen av näringsämnen  ökar, så att det inte släpps ut i grunda havsvikar och andra känsliga miljöer utan kan renas på vägen.

Efter halva tiden av vattenförvaltningscykeln, tre år ska arbetet utvärderas för att se till att kommunen är på rätt spår.