Göteborgs trygghetsvandringar visades upp på stor konferens

Trygghetsvandringen utvecklas alltmer från ett praktiskt åtgärdspaket till mänskliga möten som i sig skapar trygghet. Samtidigt ger arbetsmetoden redan i dag konkreta resultat i stadsdelar och kommuner ute i landet.

Ska utveckla metoden

Den stora riksomfattande trygghetsvandringskonferensen i Göteborg under torsdagen samlade över 200 brottsförebyggare, stadsplanerare, politiker, forskare, poliser och andra som jobbar med medborgarinflytande och demokratifrågor.

Syftet med konferensen, som var den första i sitt slag, var att utbyta erfarenheter och att därigenom utveckla trygghetsvandringen som metod för framtiden.

Lundby, Tynnered och Örgryte är tre exempel på hur man använt metoden och haft god användning av den.

– Vi har hög brottslighet i vår stadsdel och våra medborgare känner sig förhållandevis otrygga enligt de trygghetsmätningar som gjorts och vi är en segregerad stadsdel, berättade Bente Greve, verksamhetschef i Lundby stadsdelsförvaltning och Sophia Kaså, projektledare för FCH, fastighetsägare centrala Hisingen.

Hela Lundby ska ses över

– Vi har valt att jobba konkret med otrygga platser och att olika aktörer som medverkar har olika motiv för att ställa upp ser vi som en styrka, sade Bente Greve.

I Lundby har man genomfört en rad trygghetsvandringar och fått boende att ställa upp och vara med.På så sätt har mycket förbättrats runtom i Lundby där man nu fortsätter för att på sikt se över hela stadsdelen med hjälp av trygghetsvandringar.

I Örgryte har man sedan många år jobbat med möten mellan medborgarna i små samtalsgrupper som man kallar rådslag. Lillvi Egerbladh, folkhälsosamordnare i Örgryte, berättade om arbetssättet i vilket trygghetsvandringen ingår som ett inslag och hur det möjliggjort en rad förbättringar för Örgryteborna.

Poliser till nytta i planeringen

I Tynnered har arbetsmetoden också blivit ett stöd i stadsplaneringen för framtiden, berättade Karin Alsén, folkhälsosamordnare i stadsdelsförvaltningen och Olof Sjödahl, planarkitekt vid stadsbyggnadskontoret i Göteborg.

Anders Rydberg från polisen i Stockholm berättade om så kallade virtuella trygghetsvandringar som man kan göra med teknikens hjälp och som är ett instrument inför planeringen kring nybyggen i en stadsdel.

– Vi ska inte agera arkitekter eller stadsplanerare, men poliser har mycket annan kunskap som kan vara till nytta i planeringen av nya områden.

Människor börjar prata

Erik Amnå, docent och demokratiforskare, pratade om trygghetsvandringen i perspektivet av demokratins behov av möten mellan människor och projektingenjör Lauri Perälä menade att det primära med en trygghetsvandring kanske trots allt inte var att rensa i buskage och sätta upp starkare lampor i mörka passager.

– Det är snarare så att trygghetsvandringen blir ett verktyg som får människor att träffas och prata med varandra i det egna bostadsområdet. Asta, 76 år gammal, blir förmodligen trygg av att träffa unga människor från hennes närmiljö och upptäcka att de inte alls var farliga som hon kanske trott. Då kanske inte belysningsfrågan blir den viktigaste. Därför måste vi jobba på att få med så många olika människor som möjligt, unga som gamla, till dessa kontaktskapande möten som trygghetsvandringarna faktiskt är.