Göteborgspriset till två av naturens värdesättare

– Årets två pristagare, Pavan Sukhdev från Indien och Janine Benyus från USA, har båda gjort stora insatser för att vi ska förstå, värdesätta och inspireras av naturen. De har också det goda gemensamt att de inte bara är kloka tänkare utan också har konkretiserat sina slutsatser och visat hur de kan omsättas i praktisk nytta, sa juryns ordförande John Holmberg, till vardags vicerektor vid Chalmers Tekniska Högskola, när han presenterade årets två vinnare av Göteborgspriset för hållbar utveckling.

Tillkännagivandet ägde rum i det fuktiga, varma och grönskande Palmhuset i Trädgårdsföreningen, vilket inte var en slump.

– Miljön här inne i Palmhuset knyter väldigt mycket an till priset. Om man börjar fundera på hur miljön och växterna här inne egentligen fungerar så är det en fantastisk inspiration till alltifrån industriell design till samhälleliga systemlösningar. Om vi stänger dörrarna och stannar här inne för gott skulle vi klara oss väldigt bra, om vi bara tar tillvara naturens alla funktioner och tjänster i ett slutet system, där man återvinner istället för överutnyttjar de givna resurserna, sa John Holmberg.

Har inspirerat FN och EU
För att det tänkandet ska fungera i praktiken och globalt krävs det, enligt pristagen Pavan Sukhdev, att naturens värde tas med i nationers, företags och organisationers räkenskaper på ett helt annat sätt än man gör idag.

– Pavan Sukhdev är en brobyggare eftersom han både är bankman och besitter stora kunskaper och insikter om biologisk mångfald. Hans principer ligger nu till grund för FN:s arbete att fram till 2018 ta fram en ny standard för nationalräkenskaper, där ekosystemtjänster inkluderas, säger John Holmberg.

Ett annat sätt att värdesätta naturen är biomimetik, det vill säga att skapa tekniska lösningar som efterliknar förebilder i biologiskt liv i naturen. En föregångare inom den vetenskapen, som sammanför biologer, tekniker och designers, är Janine Benyus från USA.

Naturen har lösningen

– Hon har på en rad områden visat hur mycket vi har att vinna på att inspireras av 3,8 miljarder års evolution, när vi söker lösningar på dagens tekniska problem. Via den öppna plattformen Ask Nature erbjuder hon stöd för alla tekniker och designers som undrar hur naturen har löst de problem som de själva står inför, säger John Holmberg.

Till exempel visar Janine Benyus hur knölvalens stjärtfena har inspirerat utvecklingen av effektiva vindkraftverk, eller hur termitstackar stått förebild för självkylande kontorskomplex i Zimbabwe.

På Universeum pågår sedan ett par år tillbaka utställningen ”Testa naturens superkrafter”, som till stora delar är inspirerad just av Janine Benyus pedagogiska tankar kring hållbar utveckling och hur mycket människan har att vinna på att härma naturen.

Delar på en miljon kronor
– Hon har verkligen inspirerat med sina idéer om hur naturens principer är en bra måttstock för hur vi människor också bör leva. Hon har konkreta verktyg som fungerar perfekt att använda i skolan, vilket blir allt viktigare eftersom många barn idag tycker det är läskigt att gå i skogen! På Universeum försöker vi i hennes anda att få barnen att knyta an till naturen igen, säger Alexina T Williams på Universeum.

Göteborgspriset för hållbar utveckling delas i år ut för fjortonde gången. Pavan Sukhdev och Janine Benyus delar på prissumman en miljon kronor. Utdelningen kommer att ske 21 november.

Jesper Östlund och Alexina T Williams från Universeum häller vatten på en till synes vanlig bomullsblus, men vattnet rinner bara av. Varför? För att tyget är vävt med en struktur som är en direkt imitation av den asiatiska lotusblommans yta! Foto: Anders Egle