De skolor som nu får kritik är Hammarkull-, Järnbrott-, Flatås-, Guldheds-, Rosendals- och Ryaskolan. För de andra två – Drakbergsskolan och Montessoriskolan Casa – är rapporterna inte färdiga ännu.
Trakasserier måste analyseras bättre
Bäst klarar sig Rosendalsskolan, som får kritik på bara två punkter: Planen mot kränkande behandling uppfyller inte skollagens krav och dessutom bör all personal få möjlighet att ”återkommande reflektera kring normer, värderingar och relationer.”
De andra skolorna bör bättra sig på sex-åtta punkter, till exempel låta eleverna medverka när man gör upp planer mot kränkande behandling, utveckla det förebyggande arbetet och införa rutiner och systematik. Idag sker arbetet ofta slumpmässigt och summariskt.
En återkommande kritik är att de trakasserier som förekommer måste analyseras bättre än vad som sker. Ett annat vanligt problem är att det saknas vuxna under icke lektionstid.
Elever lämnas åt sig själva
Hammarkullsskolan får kritik för att den inte har rutiner för arbetet med värdegrunden och för att elever i hög utsträckning lämnas åt sig själva.
Tidigare i år uppmärksammades Hammarkullsskolan sedan en flicka våldtagits i ett grupprum på skolan, under lektionstid. Två killar som var elever på skolan dömdes för övergreppet.
I domen skrev tingsrätten att ”det inte är ovanligt att killar på skolan tar tjejerna på bröst och rumpa” och ”att tingsrätten har fått intrycket av att beteendet varit så omfattande och vanligt att det blivit ”normaliserat”.
Elever vittnar om att ”det är viktigt på Hammarkullsskolan att ha en bror eller kusiner som skyddar en”.
Lärjedalen har börjat åtgärda
Senast den 26 mars 2010 ska skolorna redovisa vad som gjorts för att komma tillrätta med problemen.
I Lärjedalen har arbetet redan inletts:
– Vi påbörjade våren 2009 en planering i hur vi ska arbeta med att förebygga trakasserier och kränkande särbehandling på skolan. Rapporten från Skolinspektionen visar att vi är på rätt spår, och det känns som en styrka i det arbetet som görs, säger Elly Samuelsson områdeschef Agnesberg-Hammarkullen
Social emotionell träning
– Skolan har startat processer i de olika områdena och ska jobba med dem i ett tvåårsperspektiv då det handlar om att följa arbetet med att utveckla ett gemensamt förhållningssätt.
– Vi kommer att följa arbetet noga för att se om insatserna hjälper. Själva strukturen och hur vi organiserar är vi klara med senast mars 2010 då vi också ska svara på Skolinspektionens frågor, säger Elly Samuelsson.
Skolan har startat social emotionell träning (SET) med alla elever i årskurs 6-9 och under våren 2010 även med förskolan upp till klass 5. Planer finns på att utbilda fler mentorer.