— Vi har med säkerhet hittat två gravar och flera packningar med sten som troligen utgör ytterligare gravar. Mycket tyder på att vi har stött på ett gravfält från yngre järnåldern, säger Ulf Ragnesten. arkeolog på Göteborgs stadsmuseum.
”Helt unika lämningar”
— Det här är helt unika lämningar. Fynd från den yngre järnåldern, ofta kallad vikingatiden, är över huvud taget inte tidigare kända i centrala Göteborg, fortsätter Ulf Ragnesten.
Det var i somras som stadsmuseets arkeologer upptäckte förhöjningar i marken, bara några decimeter höga och tre till fem meter i diameter. Vid utgrävningarna hittade de två gravar som innehöll brända, kremerade människoben. Med hjälp av kol 14-analyser av benen kan gravarna dateras till perioden 750-1000 e.Kr.
”Det bodde vikingar i centrala Göteborg”
Burgårdsparken ligger mellan Ullevi och Valhallabadet. Under vikingatiden stod havsytan två meter högre än idag och området låg då på en höjd omgiven av fuktiga strandängar.
Gravarna ligger nära Mölndalsån som på vikingatiden var en förbindelse mellan älven och andra boplatser.
— Gravarna i Burgårdsparken visar att hela Älvmynningsområdet var taget i anspråk redan under vikingatiden. Och inte minst att det bodde vikingar i det som idag är centrala Göteborg, säger Ulf Ragnesten, arkeolog på Göteborgs stadsmuseum.
I Göteborgsområdet har tidigare bara ett fåtal vikingatida gravfält undersökts – i Askim, Björlanda, Säve och Frölunda.
Älvmynningen var tidigt ett eftertraktat område för handel och försvar. Det visar bland annat fyndet av Äskekärrsskeppet som hittades på en strandäng i Ale kommun och på norra Hisingen där fynd har gjorts av skepp liksom spår av skeppshantverk. Man har också hittat försvarsanläggningar från vikingatiden längs både Göta och Nordre älv.
Den arkeologiska utredningen gjordes på uppdrag av länsstyrelsen eftersom Göteborgs Stad har planer på att exploatera mark i anslutning till Burgårdsparken.