Den blå och röda lampan börjar blinka och larmsignalen ljuder. Larmet kommer upp på en av dataskärmarna och Annica Andrén konstaterar snabbt att det inte är någon fara. Det är bara kommunikationen till en av nätstationerna som krånglar. Ingen är strömlös i Göteborg.
I Göteborg Energis stora hus i Gårda lyser det alltid i några fönster. Det är driftledningscentralen som håller ett vakande öga över elförsörjningen i Göteborg och Partille, alla timmar på dygnet, alla dagar på året.
En av driftledningsingenjörerna är Annica Andrén. Hon har just gått på nattpasset klockan 21.30 på fredagskvällen. Det är vindstilla ute. Månen skiner och det är ett par minusgrader. Knappast risk för storm eller åsknedslag den här natten.
– Nej, men man vet aldrig vad som händer, säger Annica som ändå hoppas på en lugn natt.
Uppe på driftsledningscentralen (DLC) lämnar kollegan Thomas Öst över till Annica. Han har jobbat kväll tillsammans med Stefan Pantzare.
Fredagskvällen har inte bjudit på någon större dramatik. Visserligen tände Liseberg sina 4,3 miljoner julljus, men det märktes knappt på förbrukningstavlan som pendlar runt 640 megawatt. Tidigare på eftermiddagen hade en grävare dragit ner en luftledning för spårvägen och det blev kaos i kollektivtrafiken.
– Då får vi samtal från spårvägen och stänger av matningen av el så det inte ligger en strömförande kabel på gatan, men reparationen sköter spårvägen själva, säger Annica.
Det är viktigt att ta del av vad som hänt under dagen. Ibland blir det följdfel i elnätet och då är det bra att kunna härleda det till en tidigare händelse.
På dataskärmarna har Annica koll på de 1 400 nätstationerna i Göteborg och de 180 som finns i Partille. Det är dit som högspänningen leds för att transformeras till lågspänning som går ut i näten och vidare till de cirka 250 000 kunderna.
– Blir det fel i en nätstation ser vi alltså det på en gång, men avbrott i lågspänningsnätet kan vi inte se här. Men blir det avbrott så hör vi det, för då börjar telefonerna ringa…
Kundtjänst även på natten
Felanmälan tas emot av kundtjänsten även på nätterna. De kontaktar DLC som skickar ut en tekniker – om det verkligen är ett avbrott. Vid 23-tiden får Annica ett samtal från kundtjänsten som undrar om det är något avbrott vid Lilla torget – en kund ringer och klagar på att strömmen har gått. Nej, det verkar ok. Kundtjänsten kollar igen och konstaterar att strömmen var avstängd hos kunden på grund av bristande betalning…
En stund senare kommer nästa samtal. Det är driftledningen på fjärrvärmesidan som varslar om att en generator ska startas igen vid värmeverket på Rosenlund. Det kommer att ge utslag på Annicas skärmar. Hon kvitterar larmet.
– Mest stressande är när vi får fel på större ledningar eller anläggningar och 45.000 – 50.000 kunder blir drabbade. Men vi är väl försörjda med reservmatningar på alla spänningsnivåer. Då kan vi koppla om i nätet med relativt korta avbrottstider. Men sådana fel är som tur är sällsynta.
Annat som genererar arbete är rejäla åskväder och stormar, gärna i kombination med regn eller snö. Fast under orkanen Gudrun i vintras hade Annica inget nattpass.
– Men det var skönt att komma till jobbet, för hemma hade vi ingen ström i nästan tre dygn.
Glesbygdsbor vana vid strömavbrott
Annica tycker sig har märkt att det är stor skillnad på hur stadsbor och glesbygdsbor hanterar strömavbrott. Strömavbrott är sällsynta i stan. Vanligast är att en grävmaskinist gräver av en kabel. Då ringer de till DLC som snabbt kan koppla förbi så att så få som möjligt berörs av avbrottet. Det händer också att det kommer in vatten i nätstationer eller kablar. Men det är sällan som avbrotten i stan blir längre än en halvtimma. Under den tiden har felanmälan fått många samtal från oroliga stadsbor.
På landet, där luftledningarna gör nätet mer sårbart, är man mer van.
– Men oavsett var man bor ska man alltid veta var man har en ficklampa, några stearinljus och tändstickor, påpekar Annica.
Hon har jobbat på Göteborg Energi i 15 år varav ett år på driftledningscentralen. De är nio personer som delar på skifttjänstgöringen. Det blir sju nätter på nio veckor. Där ingår två veckor dagtid, tre veckor skiftgång och ytterligare två veckor dagtid. Därefter nio dagar helledigt.
– Jag gillar att jobba skift. Det känns som om jag fått mer tid med barnen och det blir inte lika inrutat med lämning på dagis och skola, jobba, hämtning och hem.
Säkerhet viktigt
Det är tyst på larmlamporna. Bildskärmarna är stilla och det börjar närma sig hemgång för de flesta som är ute på stan. Annica går igenom och förbereder de planerade underhållsarbeten som är driftledningspersonalens huvudsakliga uppgift. Arbetsordningen är strikt och noggrann. En skriver driftordern och en annan kontrollerar den. Säkerhet är a och o när man arbetar med elektricitet.
Framåt halv fyra börjar nattpasset kännas lite segt. Men allt är lugnt och vid halv sju på lördag morgon är det dags att lämna över till Stefan och Thomas.
Annica kan köra hem och lägga sig och sova.
Elisabeth Gustafsson
Vid strömavbrott ring kundtjänst tel: 020-62 60 60