Under årens lopp har många idéer dryftats och planer tagits fram men än så länge är Heden någotsånär sig själv – folkfest under Gothia Cup och ett isande blåshål för den som går tvärs över från Södra Vägen till Sten Sturegatan en kylig vinterdag.
Det kan finnas all anledning att blicka tillbaka på någon av de många användningar man haft för fältet: nödbostäder, militärövningar, tältplats för beväringar, ryttartävlingar, marknadsplats, lantbruksmöten, fyrverkeriuppskjutningar, ballonguppstigningar, utställningsområde för de stora utställningarna 1891 och 1923, cirkusplats, trädgårdsutställning, skridskobana med mera.
Exerciser och parader
Heden, det förkortade namnet används sedan 1844, är den enda kvarvarande av stadens många hedar, som brukades ”till Exercitiaeplatts för Militär-Corpsen och jämwäl till Stadens Creatur”.
1891 flyttade militären ut till Kviberg och marken övergick till stadens ägo. Den hade från början varit donationsjord det vill säga sådan mark som den nya staden Göteborg fått av staten vid sitt grundande på 1600-talet och som skulle finnas till hands för stadens expansionsbehov.
Så länge staden var befäst användes Heden huvudsakligen för militära ändamål. Där företogs övningar med kompani och bataljon. Skytteövningar däremot ägde rum på den så kallade Hagaheden strax intill vägen mot Mölndal. Att dessa exerciser, övningar och paraderingar var ett stort folknöje låter sig lätt förstås.
Drottningens namnsdag firades med yppersta glädje
Exercismånaderna varje år avslutades med slut- och generalexercis. Det samlade stora åskådarskaror, som senare på kvällen var med och firade exercisperiodens avslutning. I Göteborgs Allehanda 25 juli 1775 kan man läsa om hur landshövdingen generalmajor Anders Rudolf Du Rietz, vid sin avgång besiktigade garnisonsregementet vid en sådan slutexercis:
”med all den noghet, färdighet, ordning och contenance, som någonsin kan begäras utaf en så wacker, propere och wäl disciplinerad Infanterie trouppe, som finnes i detta Regimente. Herr General Majoren m.m. Du-Riets, tillika alla förnäma åskådare, som till en ansenlig myckenhet woro på Exercisplatsen församlade, förklarade häröfwer et biligt och utmärkt nöje. Till aftonen öppnades Vauxhallen, hwarest en stor samling där närvarande, wår Aller rådigaste Drottnings höga Namnsdag (Sofia) med yppersta glädje firades.”
Kapplöpning
Efter den stora branden 1802, när en tiondel av stadens invånare blev hemlösa lät John Hall d.y., arvtagaren till Gunnebo, uppföra tillfälliga bostadsbaracker i nordöstra delen av Heden. John Hall d.y. föddes stenrik men dog utfattig och hemlös på en gata i Stockholm. 21 september 1814 ägde den första offentliga hästkapplöpningen rum på Heden i närvaro av Karl XIII, drottningen, kronprinsen – den blivande Karl X IV Johan – och han son prins Oscar.
Tre gånger om året var det marknad i Göteborg som till största den bredde ut sig på Stora Torget, det som senare skulle bli Gustav Adolfs Torg. Men första dagen var det kreatursmarknad och det skedde på Heden där man också i särskilda bodar sålde livsmedel och dryckesvaror. Den sista augustimarknaden ägde rum 1867.
1895 flyttade Göra Artilleriregemente ut till sina nya kaserner i Kviberg. Göteborgs skarpskyttar tog då över och gjorde Heden till sitt övningsfält. Skarpskyttarna var en sorts mellanting mellan idrottsrörelse, med tonvikt lagd på skytte och marscherande, och hemvärn.
Det var en helt frivillig organisation som, efter exempel från England, i tjugotalet år i mitten av 1800-talet räknade en armé på 50.000 man. Bland förkämparna för denna folkarmé fanns författarna Viktor Rydberg och August Blanche samt tidningsmannen S.A. Hedlund.
Magister C.J. Meijerberg, en av realläroverkets grundare och länets folkskoleinspektör med mera, ledde det första mötet i Göteborg 1860. Övningarna på Heden stod inte regementets efter och var liksom utfärder i omgivningarna stora folknöjen. Särskilt det unga Göteborg slöt upp kring skarpskyttarna.
Demonstrationsplats på första maj
Exercishuset invigdes 1867 och kom till för att folkskoleungdomarna skulle ha en lokal att öva idrott i. Huset blev också hemvist för skarpskyttarna och har en egen historia som kan finnas skäl att återkomma till i annat sammanhang.
När väl militären flyttat ut sina övningar till Kviberg och skarpskyttarnas verksamhet mattats av blev fältet fritt för en rad stora utställningar. Först i raden var 13:e Allmänna Svenska lantbruksmötet 1871. Man hade 1860 haft ett tidigare lantbruksmöte i Göteborg men det var förlagd till Arsenalsbyggnadens gård vid Lilla Otterhällan och där visades då bara maskiner och redskap.
Annat blev det 1871 då lantbruksutställningen uppfyllde större delen av Heden och även omfattade premieringen av alla sorters nyttodjur. Själva mötet hölls i dåvarande Schillerska skolan, som låg mitt emot Dicksonska palatset på Södra Vägen och som ett kort slag blev hemvist för Göteborgs Högskola – föregångare till Universitetet. Skolan kallades också Realläroverket, flyttade till Vasagatan 1886 och heter nu Schillerska igen.
Heden var i en lång följd av år slutmålet för arbetarrörelsens demonstrationer och här samlades man på 6 juni för att på Svenska flaggans dag tåga till Slottsskogsvallen.
De stora utställningarna
1891 öppnades en omfattande industriutställning i Göteborg. Huvudbyggnaden låg mellan Nya Allén och Heden, som också blev arena för mycket av det som visades och skedde i samband med utställningen. Utställningens huvudbyggnad Industripalatset var en märklig byggnadskonstruktion lika mycket ladugård som kinesiskt tempel tyckte samtiden.
Utställningens arkitekt var Adrian Crispin Peterson, mest känd för sina kyrkor men även ansvarig för Nya Elementarläroverket för flickor på Viktoriagatan, Handelsinstitutet på Lärargatan, Landalaskolan vid Molinsgatan och Nolhaga slott. Särskild uppmärksamhet väckte nykterhetsvännernas paviljong som låg i två våningar utmed Sten Sturegatan.
Där visades bilder av svenska nykterhetskämpar och nykterhetslitteratur och där serverades kaffe, the och läskedrycker av flickor i hembygdsdräkter. Behållningen skulle gå till ett hem för spritmissbrukare i Göteborg. Också huvudrestaurangen och entrén bidrog till att försätta besökaren i sagostämning.
Det var fullt med lustiga paviljonger, kiosker, glada vimplar och fantasifulla vattenkonster. Utställningen invigdes 1 juli av landshövdingen Gustaf von Snoilsky och varade i två och en halv månad.
I anslutning till utställningen arrangerades också 17:e Svenska Lantbruksmötet, som Oscar II invigde 15 augusti och som varade i åtta dagar.
Besöksantalet på lantbruksmötet var 82.000 att läggas till utställningens totala på 140.000. För sin tid en oerhört imponerande siffra. (Men jubileumsutställningen 50 år senare drog 4,2 miljoner!)
1894 ordnades en stor trädgårdsutställning på Heden och i Exercishuset. En uppföljare till den gjordes var Hedens Lustgård år 2000 och som upptog en fjärdedel av Hedens yta.
Jubileumsutställningen gick back
1923 var Heden en av huvudskådeplatserna för Göteborgs jubileumsutställning som staden ville fira sin 300-åriga tillvaro med. Huvudområdet var centrerat till Götaplatsen, Näckrosdammen, Svenska Mässan och Liseberg men mycket av det som hjälpte till att internationellt placera Göteborg på kartan ägde rum på Heden.
Så till exempel den internationella stadsbyggnadsutställningen, delar av flygutställningen, ballonguppstigningar och det 22:a Svenska Lantbruksmötet. Utställningen skulle fira att Göteborg fyllde 300 år. Krig och dyrtider försenade emellertid planerna så man firade två år för sent. Utställningen drabbades av den regnigaste sommaren i mannaminne och ett rejält underskott men inte desto mindre var det en fantastisk begivenhet som engagerade hela staden och som lockade besökare från när och fjärran.
900 företag med SKF i spetsen presenterade sig, internationella idrottstävlingar, sångarmöte med 2000 manssångare anförda av Hugo Alfvén, 90-talet kongresser och möten, sju konstutställningar och Sveriges första offentliga akvarium hörde till de många begivenheterna förutom musikparader och fyrverkeri var och varannan dag från maj till oktober.
Konstmuseet och Konsthallen, Götaplatsen, Näckrosdammen, Slottsskogsvallen, Liseberg, Svenska Mässan, Naturhistoriska museet, Botaniska Trädgården är något av det som än idag minner om den stora utställningen helt i klass med dåtidens världsutställningar.
Skolflickors brännboll roade ungherrar
Kjellbergska flickskolan låg i hörnet Södra Vägen-Kristinelundsgatan. Fram tills skolan las ner 1967 spelades under gymnastiken höst och vår brännboll och långboll tvärs över gatan på Heden. Ett oskyldigt nöje för ledighetskommittén och gymnasister på håltimmar men en plåga för flickor i knoppningsåldern. Bistra lärarinnor höll vakt men vad hjälpte det mot skådelystna ungherrars skratt och kommentarer åt tappade lyror och missade slag.
Under mindre förödmjukande former kunde flickskoleflickorna låta sig hjälpas på med rörskridskorna på den skridskobana som vattnades fram när det var kyliga vintrar på planen mitt emot katolska kyrkan.
Cirkustält har varit en vanlig syn i Hedens sydöstra hörn. När Cirkusbyggnaden i Lorensbergsparken försvann fick Cirkus Scott och de andra cirkusarna ha tält med sig. Möten för frikyrkor utan egna eller med för små lokaler i staden förekommer också under cirkuskupolerna.
Under friidrotts VM 1995 i Göteborg byggdes en villastad upp på Heden där de tävlande skulle bo. Där fanns också all möjlig service i form av sjukvård och massage, bank, post, frisör med mera. De tävlande gav arrangemanget högt betyg, de fick ju bo mitt i staden bara ett par steg från arenan Ullevi. Efter tävlingarna blev husen permanentbostäder i förorterna.
Vad månde bliva?
En träningsbana för bilister i småskoleåldern, boulebana och fotbollsplaner, varav en numera förvandlas till skridskobana på vintern, hotell och restaurang, busshållplats och parkeringsplatser fyller ut det gamla exercisfältet i väntan på att denna unika obebodda tomt skall få ge sig inför något nytt och/eller annorlunda; kanske parkeringshus i mastodontstorlek, småhusområde à la Bullerbyn eller ett grönskande vardagsrum för göteborgarna. Debatten går vidare och den som lever får se.
Källor:
G. Fredberg: Gamla Göteborg, Utställningskataloger till Jubileumsutställningen, Göteborgs Gatunamn, Agne Rundqvist: Kronologiska anteckningar, Hvar 8:e Dag, Bengt A. Öhnander m.m.
Skollekar på Heden ca 1910. Vy mot sydost. I bakgrunden husen längs Engelbrektsgatan
Landstormen 1920 ( de äldre åldersklasserna i en värnpliktsarmé) . I bakgrunden konserthuset.
Skridskoåkning i nordöstra hörnet av Heden 1942. I bakgrunden Katolska kyrkan. Fotograf: Otto Thulin
Tidningsillustration från 1871: Fågelperspectiv af Exerceerplatsen vid Göteborg under det 13de allmäna Lantbruksmötet 1871. Sett från herr Oscar Dicksons Villa.
Vill du se fler gamla Göteborgsbilder? Sök i bildskatten i Stadsmuseets databas Carlotta!
Välj ”Förenklad sökning” och skriv i gatunamn eller stadsdel (var noga med versal i början).