Hedersrelaterat våld och förtryck kartlagt – rapport klar

Läs rapporten: Det hedersrelaterade våldets och förtryckets uttryck och samhällets utmaningar – en kartläggning i Göteborg, Malmö och Stockholm

Avdelningen för mänskliga rättigheter på stadsledningskontoret fick för två år sedan i uppdrag av kommunstyrelsen att kartlägga det hedersrelaterade våldet. Målet var att få till en kartläggning som bygger på vetenskaplig grund.

Rapporten som presenterades i veckan är framtagen av forskare vid Örebro universitet som har samordnat studien med andra lärosäten.

Tusentals enkätsvar
Studien har genomförts genom intervjuer och enkäter. Intervjuerna har bland annat gjorts med ett 60-tal personer i Göteborg – utsatta personer, föreningar och personal inom Göteborgs Stad.

I enkätdelen har cirka 1 400 Göteborgsungdomar i årskurs 9 svarat på frågor, som i vilka miljöer våldet och förtrycket utövas, var man utsätts, vilka som utövar våldet, vilka följder våldet får och vart man vänder sig för stöd.

I kartläggningen, som också innefattar Stockholm och Malmö, har över 230 personer medverkat i olika former av intervjuer och runt 6 000 elever i årskurs 9 svarat på enkäten.

– Det vi visar i rapporten är bland annat vilken hjälp som fungerar och vad som inte fungerar. Det finns mycket att dra lärdomar av. Vi visar på olika aspekter av utsatthet och bakomliggande faktorer som skapar hederskontexten många lever i, säger Rúna í Baianstovu, lektor i socialt arbete på Örebro universitet och ansvarig för samordning av kartläggningen.

– Vi gör också rekommendationer som handlar om hur man kan förbättra arbetet med utsatta individer, både akut och preventivt, fortsätter Rúna í Baianstovu.

Hon pekar bland annat på att lösa bostadssituationen för utsatta, alltså att få bort dem från våldsutövaren, som vanligtvis bor i samma bostad.

– Att tvingas bo kvar av praktiska skäl ökar risken för våldssituationer. En annan del är arbetssituationen. Det finns ett tydligt samband mellan låg utbildningsnivå, arbetslöshet och låg inkomst. Våldet är mer vanligt förekommande i sådana hem.

Psykiskt våld vanligast
Åtta till 13 procent av de ungdomar som har svarat på enkäten lever med någon form av begränsning på grund av hedersnormer. Bland dessa är fysiskt våld vanligt förekommande, men psykiskt våld i form av begränsningar, ryktesspridning, kontroll, hot och trakasserier är vanligast.

För att säkerställa att kartläggningen blir så heltäckande som möjligt har den utöver könsperspektivet också tittat på sexuell läggning, könsidentitet och funktionsvariation.

– Det finns en stereotyp som många lyfter fram och som är problematiskt. Det är den om den unga utsatta flickan. Men det finns väldigt många fler som är utsatta. HBTQ-personer är väldigt utsatta, liksom äldre kvinnor och män som inte alls uppmärksammas lika ofta.

Storstäderna har samarbetat
Göteborgs Stad har samarbetat med Stockholms stad och Malmö stad i kartläggningen. De tre städerna vill stärka arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck och har därför gått ihop för att få ett aktuellt kunskapsunderlag. Parallellt med kartläggningen har stadsledningskontoret ett uppdrag att tillsammans med Social resursförvaltning ta fram en plan för stadens arbete mot hedersförtryck.

– Rapporten ger oss mycket viktiga kunskaper. Allt är inte nytt. Det följer ett mönster som bekräftar den bild vi har från erfarenheter i våra verksamheter och tidigare rapporter, säger Jeanette Stål, planeringsledare på avdelningen för mänskliga rättigheter

Resultaten i kartläggningen ska nu arbetas in i Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersförtryck.

– Rapporten ger oss en större bild för att förstå detta komplexa ämne. Vi måste bli bättre på att se, uppmärksamma och sätta in insatser för att hjälpa de som är utsatta. Vi hoppas att vår nya plan kommer att börja gälla från och med 2019. Den har varit ute på en bred remissrunda hos mängder av nämnder, aktörer och intressenter och alla med mandat har tillstyrkt den, säger Jeanette Ståhl.