– Ett bostadsområde ska innehålla så mycket mer än bara bostäder för att ha god kvalitet. I dag planerar vi för en blandad stad, en helhet med variation. Det säger Jöran Bellman, arkitekt på stadsbyggnadskontoret i Göteborg.
När stadsplanerarna drar upp linjerna för de nya bostadsområdena är det andra ideal än miljonprogrammets som gäller.
– Då var vi väldigt präglade av att det skulle fram bostäder snabbt och på ett rationellt sätt. Det handlade om att möta det enorma behovet av bostäder, säger Stina Ejderoth-Linden, t.f. stadsbyggnadsdirektör.
Tillsammans med kollegan Sven-Olof Olsson har Jöran och Stina många års erfarenhet av stadsplanering. De var med under miljonprogrammets byggboom på 1960- och 1970-talet, nedgången därefter och nu återigen ett ökat byggande.
Ingen vill gå i gångtunnlarna
Då fanns även ett sätt att se på bilar och bostäder som inte fungerar i dag. Av säkerhetsskäl skulle bilar och människor skiljas åt. Bilar skulle köra på gatorna på utsidan av bostadsområdena och människor gå i gångtunnlar under gatorna. Gångtunnlar som ingen vill använda i dag eftersom de är otrygga. Och man går hellre på en upplyst gata med bilar än på en ödslig gångväg mellan husen.
– De senaste decennierna har vi blivit mer medvetna om det rumsliga när bostadsområden byggs. Hur man organiserar entrén till området, på vilket sätt man når sin bostad och att man ska känna sig trygg, säger Sven-Olof.
Det har lett till att områden som exempelvis Amhult kommit till. Tankarna på att bygga med ”trädgårdsstaden” som förebild har funnits länge.
– De finns till exempel i Änggården, på S:t Sigfridsgatan och i Landala egna hem. Det grundläggande är sol, grönt, måttlig skala och en varsam och noggrann rumsbehandling av gaturum och platser, säger Jöran.
Dessa faktorer finns egentligen alltid med i bilden när bostäder planeras. Hur faller solljuset, vilka gröna stråk och områden finns att ta hänsyn till, hur ser den befintliga bebyggelsen ut? Hur tjocka, smala, höga kan de nya husen vara? Bullrar det från bilar och spårvagnar eller kan man sova med öppet fönster? Resultatet ser givetvis olika ut om det är en stor yta i glesbygd som ska bebyggas eller en liten tomt mitt i stan.
Varsam förtätning
Förtätning, att bygga nytt där det redan finns kollektivtrafik, service och annan infrastruktur, kräver mycket planering. Det gäller att vara väldigt varsam eftersom det blir ett ingrepp i människors invanda miljö.
– Tillsammans med andra aktörer i stadsdelarna gör vi särskilda studier för att få en överblick över ett helt område och på vilket sätt det går att få in fler bostäder. Det går ju inte att bara trycka ner ett nytt hus på en öppen yta, säger Stina.
Planer på förtätning stöter ofta på patrull hos de omkringboende. Men det kan också innebära att butiker och annan service i området får en chans att klara sig med ett större underlag. I många bostadsområden bor det i dag kanske en eller två personer i lägenheter där det för 30 år sedan bodde barnfamiljer. Det ger helt andra förutsättningar för den nära servicen.
Stadsbyggnadskontoret gör den övergripande stadsplaneringen i form av en översiktsplan. Den nu gällande heter ÖP 99. Över vissa områden görs fördjupade översiktsplaner och därefter detaljplaner.
– Vi gör också kvalitets- och gestaltningsprogram för områden som ska byggas. Ofta är byggherrarna med i det arbetet, säger Jöran.
Kvalitetsprogrammet anger inriktningen för området, medan det mer detaljerade gestaltningsprogrammet beskriver hur hus, gator och torg ska utformas.
– Där ligger vårt uppdrag – att se till helheten och att den yttre miljön håller god kvalitet. Den inre kvaliteten, i husen, är byggherrens ansvar, konstaterar Stina.
Elisabeth Gustafsson