Henrik Jutbring är Årets ciceron inom besöksnäringen 2020. Foto: Peter Jönsson
Henrik Jutbrings avhandling har skapat nytta för besöksnäringen
– Jag skulle se det som en bekräftelse på det jag har gjort. I juni 2017 blev min doktorsavhandling godkänd, sedan dess har den fått eget liv och idéerna har spridit sig. Priset jag fått nu är ett bevis på att idéerna och kunskapen i den har tagits emot och skapat nytta i besöksnäringen och det är förstås ett väldigt fint kvitto.
– I synnerhet eftersom jag var kommundoktorand, min tjänst var finansierad av Göteborg & Co, Turistrådet Västsverige och Centrum för turism på Handelshögskolan. Min avhandling valdes ut bland avhandlingar om besöksnäringen som publicerats i Sverige de senaste fyra åren. Så det var hård konkurrens och därför är det roligt att en bred samverkan från Göteborg vann.
Vad handlar din avhandling om?
– Den tar sin utgångspunkt i evenemang och icke-vardagliga upplevelser och sätter det i relation till den utmaning som städer står inför i samband med klimatomställningen. Vi kommer att behöva ändra konsumtionsmönster. Den hjälper till att förstå hur evenemang som fenomen kan bidra i det sammanhanget för att kommunicera budskap som påverkar konsumentbeteendet.
Vad har du kommit fram till?
– Många städer har en evenemangsportfölj och har under många år investerat pengar för utveckla eller värva evenemang. Jag vill peka på att de kan användas på ett annat sätt än att skapa turistekonomiska effekter och varumärken. Kommuner har en outnyttjad potential i evenemang när det gäller att möta klimat och sociala utmaningar.
– Rent konkret har jag följt Way out Wests omställning när det blev en vegetarisk festival. Jag tittade på effekter som fanns kvar hos besökare efter festivalen. Det jag kunde se var att ungefär 15 procent, cirka 9000 unika besökare, som uppgav att de ändrat beteende var inspirerade av Way out West. De hade fortsatt att välja vegetariska alternativ.
På vad sätt har dina idéer spridits?
– Jag har sedan 2017 blivit kontaktad av kommunalförbund, jag har varit i riksdagen, jag har träffat arrangörer av evenemang, till exempel Riksidrottsförbundet, jag har träffat Göteborgsvarvet och många kultur- och musikfestivaler. Även destinationsbolag i andra delar av Sverige har hört av sig och velat ha presentationer.
– På den kommersiella sidan har det också funnits intresse, jag har träffat företag och sponsorer. Jag upplever att tiden är mogen för ett breddat perspektiv på evenemang. Man kan se evenemang som ett verktyg i ett större arbete för att möta samhällsutmaningar i städer. Det är den idén som fått väldigt gott gensvar.
Utmärkelsen är ett stipendium på 100 000 kronor, vad ska du göra för pengarna?
– Jag har inte tänkt igenom det helt. Men jag skriver om upplevelser och betydelsen av icke-vardagliga upplevelser så jag får väl avsätta lite av de pengarna till att uppleva något. Som forskare är det alltid intressant att utöka sitt referensbibliotek, så en och annan bok lär det bli. Rent praktiskt vet jag att jag kommer att behöva en ny extern hårddisk, jag har ett sidoprojekt som slukar väldigt mycket datautrymme just nu, säger Henrik Jutbring som till vardags numera arbetar som strateg inom jämställd stad på social resursförvaltning, Göteborgs Stad.
FAKTA | Juryns motivering
Det var första gången som Årets ciceron i besöksnäringen delades ut. Bakom står Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond, BFUF, och Stiftelsen för kunskapsfrämjande inom turism.
Juryns motivering lyder: “En avhandling och forskning som i högsta grad ligger i tiden. Henrik Jutbring visar på evenemangs, och hela besöksnäringens, möjligheter att aktivt bidra till lösningar på samhällets hållbarhetsutmaningar”.