High tech på göteborgarnas nya visningsgård i Häljered

– Våra djur har flyttat från koja till slott, från slitet till modernaste high tech, säger Annica Ehrman, mycket stolt lantbrukare som driver kommunägda Häljereds gård tillsammans med sina föräldrar Ronny och Carina Johansson.

Skrev till ägaren fastighetskontoret

Att den förhållandevis stora bondgården på gränsen till Lerum är i Göteborgs stads ägor hänger samman med stadens planer för bostadsområden i nordost på 50-60-talen då mycket mark köptes in. 1983 tog familjen Johansson över arrendet och 1991 byggdes en silo och en ny byggnadsdel, men i övrigt var det ett traditionellt lantbruk med ett 60-tal mjölkkor.

Brunta som fött fyra kalvar ser ut att trivas med att få maten serverad av en robot. Foto: Nils Svensson

Men så för fem år sedan skrev Johanssons brev till gårdens ägare, Göteborgs stad, genom fastighetsnämnden.

– Inredningen i ladugården var helt slut. Den brukar hålla cirka 15 år, men här hade det gått 23 år, säger Ronny Johansson.

Visningsgård för allmänheten

Det blev åtskilliga turer fram och tillbaka. Hur ville kommunen göra med sin gård, var inte en helt enkel fråga. Den politiska majoriteten ville gärna utveckla gården men det blev en utdragen process. Under tiden fortsatta ladugården att förfalla och djurskyddsmyndigheten förklarade att inom ett år måste något göras. Samtidigt ledde ärendets hantering till att framtidsplanerna utvecklades och blev mer konkreta.

De tre kollegorna, makarna Ronny och Carina Johansson med dottern Annica Ehrman, är mycket nöjda med gårdens stora tekniksprång. Foto: Nils Svensson

Gården skulle bli en mönstergård med absolut senaste tekniken och vara en visningsgård där allmänheten kunde få ta del av både kodoft och robotar.

För den som har upplevt gångna tiders varma och lite unkna ladugård där korna står tjudrade i bås är det en märklig känsla att stiga in i den nybyggda ladugården, som är betydligt svalare. Kor trivs bäst när det är tolv grader.

Korna har gott om utrymme och de väljer själva sin plats, om de ska stå eller ligga på den mjuka gummimattan. I mitten har fyra kor bildat en liten kö för att bli mjölkade. Lite längre bort ställer sig en ko under en roterande borste. Kanske för att det kliar, eller bara för att hon känner sig lite osnygg.

20 procent mer mjölk

Från ladugårdens ”skafferi” kommer en stor cylinder sakta åkande utmed sidan av kornas inhägnad. Den kommer med fodret.

– Roboten är helt fantastisk. Den mäter med laser om det ska fyllas på mat, och mixar ihop det foder som vi bestämmer. Alltid färskt och med bra kvalitet. Det går att ha elva olika fodersorter om så önskas, säger Annica Ehrman och säger med ett skratt att hon är lite kär i roboten.

Den holländska roboten glider sakta fram och serverar den optimala måltiden till kossorna. Foto: Nils Svensson

Statistiken över gårdens mjölkproduktion ger också klart besked. Den har blivit närmare 20 procent högre med nya tekniken. Familjen gjorde åtskilliga studiebesök på olika bondgårdar innan det stora tekniksprånget och Annica och Ronny besökte även robotfabriken i Holland inför inköpet.

Efter ett tag kommer gödselroboten. Den ser ut som en förvuxen gräsklippningsrobot. Gödsel och urin hamnar i den sprillans nya biogasanläggningen, där den omvandlas till gas och i stort sett luktfri gödsel. Två tredjedelar av gasen blir värme och en tredjedel omvandlas till el via en trecylindrig motor.

”Det vore trevligt med ett café”

– Vi får överskottsvärme och vi klurar på hur den kan användas. Kanske kan vi bygga ett växthus. Det vore trevligt med ett café, funderar Ronny Johansson.

Varje ko har en sändare i nacken. Den mäter idisslingen som i sin tur talar om hur kon mår och om den är brunstig. Alla uppgifter går vidare till datorn och familjens smarta mobiltelefoner.

För Ronny Johansson och Annette Gustavsson, projektledare på fastighetskontoret, har det varit åtskilliga turer innan gårdens framtidsplaner blev klara. Foto: Nils Svensson

– Via datorn får vi till och med veta när en ko är på väg att bli sjuk. Det finns inga ”djurögon” som kan mäta sig med datorns diagnos, säger Annica Ehrman.

Efter årsskiftet räknar kompanjonerna att komma igång med visningarna av gården. Då ska såväl skolklasser som företagsgrupper eller pensionärer kunna boka in sig och få se hur nutidens kossor samverkar med modern teknik.

”Resutatet har blivit fantastiskt bra”

Familjen Johansson vill gärna ta ännu ett steg för att få ett än mer hållbart jordbruk.

– Vi har gjort en marknadsundersökning som visar att folk gärna vill komma hit och köpa sin mjölk. Därför har vi sökt stöd för att kunna sälja våra produkter direkt på gården, och då kan vi exempelvis ha förpackningar som kan återanvändas, säger Ronny Johansson.

Annette Gustavsson är projektledare på fastighetskontoret och har varit med under hela processen med att förnya Häljereds gård.

– Det har varit mycket möda och besvär men resultatet har blivit fantastiskt bra. Nu har vi en besöksgård som göteborgarna kan var mycket stolta över, säger hon och fortsätter:

– Gården med sitt kretsloppstänkande är ett föredöme för småskalig mjölkproduktion, och det finns potential för att utveckla den för än mer hållbarhet, säger Annette Gustavsson.

Tre kossor tycker att det är mjölkdags och ställer sig i kö till mjölkningsroboten. Foto: Nils Svensson