Hisingen satsar på brottsförebyggande arbete

– För att kunna bekämpa brottsligheten måste vi ha kunskap om den. Brott är inte något som bara begås av vissa grupper i samhället. Brottsligheten är så omfattande att det inte bara är en uppgift för polisen utan hela samhällets ansvar, varje medborgares ansvar att bekämpa den.

Det sade Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, när stadsdelarna på Hisingen höll en inspirationsdag för fortsatt och utvecklat brottsförebyggande arbete.

Ett drygt hundratal representanter för olika aktörer i stadsdelarna på Hisingen deltog på inspirationsdagen som hölls i dag i Stadsmuseet i centrala Göteborg.

Byta erfarenhet

Syftet med mötet var att utbyta erfarenheter och inspirera varandra till hur man kan gå vidare med trygghets- och brottsförebyggande arbete. Bland annat gavs exempel på olika projekt och insatser som redan i dag görs på Hisingen och den lokala polisen redogjorde för aktuell brottsstatistik i de olika stadsdelarna.

Göran Johansson, kommunstyrelsens ordförande och tillika ordförande i rådet Tryggare och Mänskligare Göteborg, inledde dock dagen med att, bland annat, tala om vikten av att ta hand om barnen i samhället och att ge dem kärlek och lära dem att visa medkänsla:

– Att öka människors förmåga till empati är sannolikt en av de viktigaste uppgifterna att jobba med, sade Göran Johansson.

Han tog den uppmärksammade branden på Hisingen, som kostade många unga människor deras liv, som ett exempel:

Har sett de uttryckslösa ansiktena

– Jag såg de uttryckslösa stenansiktena på de unga män som senare åtalades för branden och kunde förstå hur de kunde visa en sådan känslokyla först när jag väl hade läst på om deras bakgrunder och livsöden.

– Det handlar inte om att förlåta, men jag kunde förstå. Den som aldrig själv fått empati från någon har små chanser att känna det för andra, sade Göran Johansson.

Han talade också om vikten av samordning i det brottsförebyggande arbetet, att olika aktörer i staden hjälps åt och utbyter erfarenheter och kunskaper.

Kunskap om brottligheten viktig

Till inspirationsdagen hade också Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, inbjudits. Han betonade vikten av att ha kunskap om hur brottsligheten ser ut.

– Det begås kanske omkring tolv miljoner brott om året i Sverige, mörkertalet inräknat. Många av dessa brott begås av ”vanliga hyggliga svenskar”. Det går alltså inte att bekämpa brottsligheten bara genom att sätta in åtgärder mot vissa riskgrupper, förklarade Sarnecki och fortsatte med att ställa frågan; Vad är egentligen ett brott?

– Tidigare var faktiskt prostitution kriminaliserat genom att den prostituerade begick en kriminell handling, enligt lagstiftarna. Senare avkriminaliserades prostitutionen för att på nytt kriminaliseras i våra dagar, men numera är det den så kallade ”torsken”, mannen som köper sex, som begår brott.

– Ett brott är alltså inget statiskt, det kan förskjutas, det beror på vad lagstiftarna vid ett givet tillfälle anser vara ett brott.

De flesta ungdomar begår brott

Jerzy Sarnecki pekade också på hur utbredd brottsligheten är om man ser till allt som faktiskt enligt lagen är brottsligt.

– Undersökningar visar att ungefär 80 procent av alla ungdomar i landet någon gång begått ett brott, de allra flesta vanliga ungdomar med goda förutsättningar i livet. Och de allra flesta blir också vanliga hyggliga medborgare. Det sätter myten på skam om att hårdare tag mot unga brottslingar är en lösning.

Sarnecki menade att vi behöver arbeta brottsförebyggande i tre etapper. Dels primärt, det vill säga genom insatser som når alla medborgare, dels sekundärt med insatser mot särskilda riskgrupper och slutligen tertiärt för att förhindra återfall i kriminalitet.

– Sedan är det helt avgörande att vi följer upp med kontinuerliga utvärderingar av vårt arbete för att se om det fick effekt. Utvärderingar är något vi är dåliga på i Sverige i dag. Det måste vi ändra på, sade Sarnecki.