Inom kort går lasset tvärs över Göta Älv till nya, yteffektiva lokaler i Lundby Strand på Hisingen. Själva produktionen börjar flytta i maj, och i sommar är det kontorets tur. Bakom sig lämnar man det kvarter där företaget hållit till sedan 1876.
Det året stod det praktfulla nyrenässanshuset, ritat av den kände arkitekten Adrian Crispin Peterson, nämligen färdigt efter tre års byggande. Men det var inte här den världsberömda Hasselbladfabriken föddes. Och från början var den inte ens en fabrik.
Biträdet blev grosshandlare
Fritz Wictor Hasselblad, bergsmansson från Färnebo i Värmland, kom till Göteborg som 16-åring 1832. Han fick arbete i en firma som handlade med kortvaror, och gjorde karriär, från butiksbiträde till bokhållare. 1841 startade Hasselblad egen handelsfirma, F.W.Hasselblad & C:o, i samma bransch i en lokal på Östra Hamngatan 36 (nuv. Arkaden).
Företaget blev ganska snart en framgångsrik grosshandel, som köpte in husgeråd, sybehör och textilier, men senare även saker som tvål, väskor, glasögon, kikare, dragspel och mycket annat, och sålde vidare till detaljhandeln.
Tillverkade hattar
Det mesta importerades, och sortimentet växte hela tiden. Tidvis hade man egen tillverkning av bland annat hattar och konfektion, och i början av 1900-talet också emballage. Man bytte adress och hyrde in sig på Östra Hamngatan 40 några år, innan firman 1849 köpte ett hus i hörnet av Kyrkogatan.
1871 drog sig Fritz Wictor tillbaka och lämnade över till sonen Arvid Victor, som köpte in tomter i kv Lilla Bommen mellan Klädpressaregatan och S:t Eriksgatan, och lät bygga det ”merkantila palats i storstadsstil” som ännu står kvar i hörnet av Östra Hamngatan. Det var färdigt 1876, och främst avsett som bostad åt familjen, men togs också i anspråk av firman.
Fick en Kodak
På bröllopsresa till London 1885 blev Arvid Victor bekant med George Eastman, Kodaks grundare, och fick en kamera av honom. Hasselblad blev förtjust, och det ledde till att han 1887 tog in fotografisk utrustning i firmans sortiment. Det visade sig vara ett lyckokast.
Man blev så småningom generalagent för Kodak, och med deras uppfinning, rullfilmen, blev framgångarna än större. 1908 bröts fotografidelen ut ur FW Hasselblad & C:os verksamhet och ställdes på egna ben. Det nya företaget fick namnet Hasselblads Fotografiska AB
Ateljé på Otterhällan
Snart intresserade man sig även för den rörliga filmen. Först handlade det mest om att distribuera spelfilm i Sverige, men så småningom även om att göra egna biograffilmer. På sommaren 1915 bildades en ”Cinematografavdelning” inom Hasselblads Fotografiska, och 1916 byggde man stor ateljé på Otterhällan i centrala stan.
Under ledning av regissören Georg af Klercker spelades där under några år in många framgångsrika spelfilmer. Filmäventyret var över 1918, då Hasselblads Cinematografiska togs över av Pathés svenska avdelning, och tillsammans med denna bildade det nya bolaget Skandia.
Bättre än tyskarna
Efter Arvid Victor togs firman över av hans son, Karl-Erik Hasselblad. Men den som verkligen kom att föra ut namnet Hasselblad i världen var Karl-Eriks son, FW:s sonsons son, Victor, född 1906. Hans hade ärvt fotointresse av sin farfar, och tyckte om att fotografera fåglar, men tyckte kamerorna var för otympliga och torftiga.
Efter studier i utlandet öppnade han 1937 ”Victor Foto”, fotoaffär, labb och verkstad. Där tillverkade han också filmprojektorer och kameratillbehör. Hans namn och kunnande spreds, och 1941 hörde flygvapnet av sig och visade honom en tysk spionkamera som de bärgat från ett havererat flygplan.
När de frågade om han kunde bygga en likadan, lämnade han ett svar som blivit berömt: – Nej. Men jag kan bygga en mycket bättre”. Han fick stora order från försvaret, och startade Victor Hasselblad AB.
Borttappad i rymden
Under krigsåren funderade han på en civil variant av kameran, och när freden kom förverkligade han sina planer. 1948 kunde han presentera den första civila Hasselbladaren för en imponerad omvärld, och resten är historia – framgångshistoria, fotohistoria, industrihistoria och Göteborgshistoria.
1957 läggs den gamla grossiströrelsen ned, och namnet Hasselblad handlar nu enbart om kameratillverkning. Hasselbladskameran finns i dag inte bara över hela världen, utan också ute i rymden! En tappades vid en rymdpromenad, och svävar som en satellit runt jorden sen 1966, minst en lämnades kvar på månen 1969.
Victor Hasselblad, som saknade arvingar, sålde 1976 kamerafabriken till Säveåns AB, för att försäkra sig om att företaget förblir svenskt. Han avled 1978, men hans företag lever vidare – på andra sidan Göta Älv.
http://www.gbg.stadsmuseum.se/